Jag blev otroligt besviken på denna boken av Katarina Von Bredow, tror att jag efter att ha läst så många andra av henne förväntad emig så mycket mer men trots att den inte var lika bra som dem andra så var den helt klart läsvärd. Det som jag fann svårt med den var att den inte fångade en lika bra i början, från första sidan som många av de andra gör men med tiden så fann jag den bli bättre och bättre och vid lite mer än mitten var jag fast i boken.
Det som jag uppskattar otorligt mycket i denna boken är hur Von Bredow skriver om så många historier samtidigt och hon får dem alla att vävas samman på ett snyggt sätt. Den börjar med historian mellan Emma och hennes familj, hur splittrade dem är, fortsätter till historian mellan Emma och hennes vänner framförallt Markus, senare kommer hennes bästa vänninas pojkvän in i bilden och där skapas en historia och till slut vävs dem alla ihop med brodern Edwin och på slutet ser man hur allting hänger ihop och hur dem alla påverkas av de alla olika delarna.
Den får dock bara en tre därför att den når inte upp till standarden som jag känner att hon annars har hållt på många av de andra böckerna jag läst. DOCK LÄSVÄRD! Fast jag säger nog till er alla att börjar ni med denna så kan ni bara förvänta er bättre av henne.