Saturnus ringar är en reseskildring i jagform där läsaren får följa den tyske författaren W.G. Sebalds långsamma och reflekterande vandring genom Suffolk i sydöstra England. De trakter som beskrivs utgjorde en gång i tiden hjärtat av det världsomspännande engelska imperie där solen aldrig gick ned. De ståtliga palats som dåtidens engelska överklass använde som sommarresidens står, i de fall de finns kvar, nu övergivna. Och de fantastiska parker som en gång rymde växter och djur från hela imperiet är numera ett minne blott. Ett minne som Sebald lyckas att återskapa med färgstarka penseldrag.

Berättarformen är säregen och nyskapande såtillvida att Sebald låter det självbiografiska blandas med det dokumentära, bland annat med hjälp av fotografier, biografier och berättelser av de platser och personer (såväl levande som döda) som han stiftar bekantskap med under vandringens gång. Detta berättargrepp har senare anammats av andra författare, exempelvis ”vår egen” Sven Lindqvist. Utöver detta tycker jag att samtliga redogörelser beskuggas av en mycket annorlunda ton som bäst kan beskrivas som vemodig nyfikenhet.

Förbi eroderade kuststräckor, genom sumpiga åkrar, via betagna herrgårdar och ruinera efter hemliga militära anläggningar berättas flera förbluffande historier som spänner över tid och rum. Hade det inte varit för att det ”segar ihop sig” lite mot slutet hade jag utan tvekan delat ut det högsta betyget. Nu stannar jag emellertid vid en starkt lysande fyra.

Låt dig föras med på Sebalds engelska pilgrimsfärd du också!

Betyg 4