Recension av Augustin Erbas ”Ensamhetens broar”

Augustin Erba är 41 år, han bor på söder i Stockholm med sin fru och två barn 4 och 7- år gamla. Han är ansvarig för programutveckling på SR. Han har tidigare arbetat på SVT:s Aktuellt och på TV 4.
Han fick uppmärksamhet för sina texter i antologierna Uppdrag pappa och Uppdrag familj. Ensamhetens broar är hans debutroman.

Ensamhetens broar handlar om Civilkurage.
Peter Johansson tänker 20-år tillbaka i tiden. På den tiden han gjorde lumpen. Hela livet efter lumpen har Johansson haft stora skuldkänslor. Han lever ett ensamt liv. Han arbetar i en delikatessdisk i en affär i sin hemstad. Under en skjutövning blev en gravid kvinna skjuten till döds i sin bil. Hon hade rutan på passagerarsidan öppet lite och kulan kom in den vägen. Hon dog direkt.

Peter och Fredrik är barndomskompisar som hållit ihop sen de var riktigt små. Nu var det dags att göra lumpen. De hamnar på ett ingenjörsregemente någonstans i Sverige på 80-talet. Peter blir nu Johansson, en vanlig kille som försöker att passa in, han vågar inte stå för sina egna åsikter, utan följer med strömmen. Han beskriver hur killarna pratar om tjejer som sexobjekt, om det utmattande fysiska arbete de får göra, dagmarscher, tält uppsättning och vedvakt.

Johanssons kompis har svårt att anpassa sig till lumparlivet. Efter första permissionen kommer han mycket försent, vilket är emot reglerna. Han blir också utsatt för mobbing. En dag får han reda på att hans flickvän tagit sitt liv. Han rymmer och kommer aldrig tillbaka.

Johanssons plutonkompis Samir, som har traumatiska krigserfarenheter är inte rädd för påpeka vad han tycker, inte ens för befälen. Han följer reglerna helt och hållet och går in för alla övningar till 100%
Mycket av det som Johansson berättar om lumparlivet är historier som jag hört från manliga vänner. De råa orden och hur jobbiga dessa dagmarscher var och att trötta sätta upp tältet för kunna sova i och detta med att vara eldvakt och försöka hålla sig vaken.

Augustin Erba har ett lättsamt sätt att skriva på. Kapitlen är korta och boken är intressant. Min favorit är invandrarkillen Samir som vågar ifrågasätta och säga emot sina befäl.
Det är Samir som lyckas ta reda på vems kula och varför den träffade den gravida kvinnan. Han skriver upp namnet på en lapp och ger den till Johansson. Johansson tittar på lappen och lägger den i fickan. Där får den ligga. Något som gör hans liv full av skuldkänslor. Varför är det så svårt med civilkurage?
Augustin Erba har två böcker till på gång om civilkurage. Ensamhetens stad och Ensamhetens borg. Jag ser fram emot att läsa dessa också.

Betyg 4
Kristina Simar lektör/bokrecensent

Betyg 4