Uppmärksammad kriminalroman som författarparet Ahndoril skrivit under pseudonymen Lars Kepler. Spänningsfaktorn är hög från början i den mörka värld som beskrivs i den här romanen. Vissa smärre brister finns men som helhet en mycket bra första bok i den tänkta serien om Joona Linna.

Betyg 4

Var lite skeptisk innan jag började läsa, då jag läst viss negativ kritik mot författarnas språk och research - brister som brukar irritera mig som läsare. Tycker dock att boken var väldigt spännande och lyssnade (hörde ljudboken med Peter Andersson som uppläsare, ganska monoton och oengagerad uppläsning) ut boken på några dagar. Det blir aldrig tråkigt.
Det jag kan hålla med om i den kritik som riktats mot boken är att man inte riktigt kommer nära personernas känsloliv och att karaktärerna agerar annorlunda än vad jag tror att de flesta skulle göra i liknande situationer. Ett exempel är de stycken då den kvinnliga huvudkaraktären är otrogen och har hett sex med en man, trots att hennes son nyss blivit kidnappad. Mitt intryck är att huvudkaraktärerna är oberörda och "bedövade" på ett icke realistiskt sätt. Som sjuksköterska måste jag även säga att inblicken i sjukhusvärlden inte verkar vara den bästa hos författarna. Och att kalla ett stort universitetssjukhus för lasarett tycker jag är en praktmiss =)!
Men i övrigt ett gott betyg! Jag kommer att läsa uppföljarna.

Betyg 4

japp, bra bok! intressant skriven, dock en massa missar.. men köper man dem så var boken riktigt bra!

spännande att se vad som kommer näst.

Betyg 4

Boken var spännande och intressant, men jag blev besviken på flera plan. Det kändes som om författarna inte hade koll på sjukvård (onödigt att skriva läkemedelsnamn när de ändå stavar fel, det finns inte olåsta skåp med skalpeller på patientrummen). De försökte skriva målande och poetiskt, men ibland blev det bara onödigt många adjektiv som saktade in själva historien. Vid ett tillfälle beskrevs när en karaktär låste upp en dörr - tog fram nyckeln, satte den i låset, vred och öppnade - onödigt långt beskrivet utan att egentligen tillföra något, det var ingen speciell dörr, direkt. Och inget speciellt innanför heller.
Jag reagerade väldigt starkt på vissa av karaktärernas uttryckssätt - brukar människor vara så vulgära, elaka och fula i munnen, eller har jag missat något? Är det kanske på grund av detta boken blivit så populär? Orealistiskt att Simone var otrogen när hon borde koncentrerat sig på att hitta Benjamin. Det var svårt att få grepp om huvudpersonerna i boken.
Mycket negativt... Men det var inte en helt och hållet dålig läsupplevelse. Det var fart i boken - den upptrissade jakten som brukar förekomma i slutet av deckare fanns även med mycket tidigare. Jag kan inte låta bli att tycka om att bli äcklad vissa detaljer, det var intressant att deckaren följde tre spår som slutligen ledde till en och samma lösning (även om de inte helt hängde ihop var de ihopblandade på ett bra sätt).

Betyg 3

Nej, nu ger jag upp. Jag tycker inte att den är bra! Eller kanske beror det på uppläsaren (=ljudbok)? I a f så hänger jag inte med i handlingen alls. Rörigt och oinspirerande. Kanske är den bättre som (läs)bok?

2011-01-28:
Nu har jag hört hela och den blev ju faktiskt bättre. Men inte jättebra! Jag tycker att den känns som två olika historier som inte hör ihop. Men jag höjer i a f betyget från 1 till 3.

Betyg 3

Köp boken på amazon.se klicka här (betald länk)

En annorlunda deckare. Det ska bli spännande att läsa nästkommande bok, om det kommer en sådan.

Betyg 5

En spännande bok, men fantasifull. Jag fick lite samma känsla som i "Låt den rätte komma in", allt är realistiskt men ändå fullkomligt osannolikt på samma gång. Som fler påpekat finns det faktafel, men eftersom det ändå är en helt fiktiv historia så stör jag mig inte på dem. Jag ville bara komma framåt, och se vem gärningsmannen var, så: sträckläste och ska läsa uppföljaren också om det kommer någon.

Betyg 4

För 10 är sedan lovade Erik Maria Bark sig själv att han aldrig skulle hypnotisera någon igen. Han ansågs som en av världens bästa hypnosterapeuter, men något hände som skapade skandal och puttade ut honom i kylan. Och efter det - löftet.
Men när polis, Joona Liina, och överläkaren på Karolinska institutet övertygar honom att hypnos är enda sättet att rädda livet på en brännskadad pojkes syster gör han ett undantag. Och då börjar saker hända. Eriks son försvinner och unga pojkar med pokemonnamn och avhuggna nästippar börjar agera psykopatiskt i förorterna.

Lars Keppler är en hysteriskt upphausad inkognitoförfattare som har sålt bokrättigheter till ett tjog olika länder innan första boken ens var publicerad. Kepler spås från flera håll (av exempelvis "Svensk bokhandel" och givetvis Bonniers) bli nästa Svenska deckarexport efter Stiegh Larsson...
Man bör inte ta in sådana aspekter i läsningen, och trots stor besvikelse ska jag inte göra det. Detta är en bok som är värd en rättvis recenssion även om bokförlaget Bonniers gör den en otjänst genom att hausa upp den in absurdum. Den är definitivt inte SÅ bra. Men den är bitvis både välskriven, spännande och intressant. Men jag har personligen svårt för deckare och thrillers som använder sig för flitigt av psykopater. Det är för enkelt. Om skurken bara är tillräckligt psykopatisk så kan denne göra hur hemska, ologiska och knäppa saker som helst.
Att boken sedan avslutas med en oh så klassisk action/skräckfilmsfinal är också det ett starkt minus.

Om ni törstar efter en ny millenniumläsupplevelse blir ni besvikna - läs då hellre om Stiegh Larssons triologi. Men om ni vill läsa en deckare av samma goda kvalité som de flesta av våra svenska deckarförfattare kommer ni att bli fullt nöjda.

Peter Andersson gjorde en bra inläsning av denna bok.

Betyg 3

Det finns deckarförfattare som man verkligen beundrar och som har skrivandet som gåva, t.ex. Håkan Nesser och Arnauldur Indridasson, även i viss mån Henning Mankell. Sedan finns det deckarförfattare som uppenbarligen har valt fel yrke, en av dessa är Lars Kepler.
Hypnotisören är en enastående blandning av ologiska samband, osannolika händelser och dåliga person- och miljöbeskrivningar.
Några exempel: en pojke med punkterad lunga springer ifrån poliser och fortsätter hugga ihjäl folk till höger och vänster, "pokemonbarn" mördar och hotar människor i en hamndocka samtidigt som mamman till ett nyligen kidnappat barn ägnar sig åt sex med en okänd man samtidigt som det kidnappade barnets pappas hypnospatienter ringer på mobilen! (suck).
Slutscenen är bara den värdig ett nobelpris i litteratur, hör bara:
Hypnotisören hotas i den norrländska iskalla natten av den sinnessjuka kvinnan som utan anledning just klippt av nästippen av sin kvinnliga kamrat, samtidigt vill den store galne Bosnien-Serben ha sex bakifrån med den kidnappade pojkens fru utomhus i en snödriva (!) samtidigt som han hotar hypnotisören med ett gevär, och under tiden har den lille blödarsjuke kidnappade pojken vaknat och lyckas få igång en stor linjebuss som stod infryst under lager av snö och kör den i full fart rakt emot de andra!
Vad som sedan händer kommer du aldrig att få redan på eftersom du inte kommer att läsa boken efter att ha sett min recension!
Jag är glad att jag lånade boken och inte pungade ut med 59:- på eländet!

Betyg 1

En mycket bra bok. Författarna lägger skickligt ut en mängd trådar som de väver samman till en fantastisk intrig. Jag såg att någon klagade på brister, men jag måste säga att de var förhållandevis få om man jämför med vissa andra svenska deckarförfattare. Eller är även mina kunskaper om vården bristfälliga så att jag inte märker felen.

Språket tycker jag är upplyftande med ett fint flyt. Det känns som att författarna lagt manken till, även om det blir lite omständligt på några ställen.

Det är inte direkt vanligt i en deckare att göra en så lång tillbakablick mitt i boken. Det är väl ett tecken på att författarna inte rört sig i denna genre tidigare. I deckare är framåtrörelsen alltid mycket viktig. Men jag tycker ändå att de klarar att hålla uppe tempot tillräckligt för att läsaren inte ska tappa intresset.

Betyg 5

Köp boken på amazon.se klicka här (betald länk)

Jag kan helt enkelt inte fatta att någon tycker att boken är bra. Det är en förolämpning till läsarens IQ.

Över 500 sidor fulla med onödiga beskrivningar av ALLA ställen man råkar köra/åka/gå förbi, all mat man äter, möbler, kläder osv plus en massa onödiga beskrivingar av varenda liten gest alla gör. Behöver man verkligen berätta varje gång någon petar upp glasögonen? Eller "han svarade torrt/trött/vadsomhelst HELA TIDEN? Det är en roman, inte ett manus.

Det värsta: tror författarna att läsarna är dumma? När något absolut inte stämmer, ska man tro att polisen är så dum att de inte tänker på det om jag som läsare gapar förvånad över det? Nej... vi hoppar över att kolla varför han är borta, inget att bli orolig för. Om 2 veckor kan vi kanske komma förbi hem till er och se om det finns fingeravtryck... Bara genom det man lärt sig av att se CSI vet man bättre än vad de här poliserna.

Det är ju uppenbart vad del 2 kommer att handla om. Åh vilken stor överraskning kommer det att vara... som "Luke, I'm your father". Nej, det blir inte det. Vill man dölja vart handlingen ska gå till, får man vara lite smartare.

Betyg 1

Läste ut "Hypnotisören" igår och kände ett starkt behov av att kolla på nätet vad andra skrivit om den - jag blev nämligen så besviken. Jag undrade om det var jag själv som var konstig eller om fler tyckte som jag.
När jag började läsa var jag helt inställd på att jag skulle tycka om den, eftersom den blivit så omtalad. Men redan efter några sidor började jag irritera mig och sedan blev det bara värre.
Handlingen är visserligen spännande, ja - det hade kunnat bli en bra bok. Men personerna reagerar hela tiden så ologiskt att det bara inte går att tro på. Inte en chans i världen att verkliga människor skulle bete sig på det sättet. Däremot kan det säkert bli en hyfsad film av den.

Betyg 3

Så har även jag läst denna upphaussade PR-trick-bok. Jaha ..... Det känns som om jag har läst boken förut. Hypnotiserade psykpatienter. Faktiskt verkar det som om författarna har velat kopiera den amerikanska stilen och de har lyckats - tyvärr! Tempot är det inget fel på men man kommer inte karaktärerna in på livet. Jag tyckte absolut inte om Pokemon-tramset heller.

Det kan bara bli en trea i betyg.

Betyg 3

Storyn är till att börja med allt för orealistisk för att det ska bli intressant att läsa.

Miljöskildningarna är riktigt värdelösa, framförallt sjukhusmiljön. Riktigt dålig research, "Ulleråkers psykiatriska anstalt" (=Akademiska sjukhuset?) har aldrig funnits och vi lär oss att där hörs skrik och rop från "de låsta dörrarna i de långa korridorerna". Läkare benäms "Doktor Efternamn", och sjuksköterskorna som "sköterskan". Patienterna och the bad guys är mer ondsinta än i den värsta 80-talsskräckfilm. Det vore också intressant att få veta varför den andra huvudpersonen Joona Linna, uppväxt i Märsta utanför Stockholm, pratar "sjungande finlandssvenska"? Talar barn med norrbottniska föräldrar "sjungande norrbottniska" om de växer upp i Stockholm?

Nej, vilket bottennapp. Stackars John Ajvide Lindqvist som blev misstänkt för att vara den mystiske Lars Kepler. Kan inte kännas kul att bli förväxlad med något så uselt.

Betyg 1

Ni andra har skrivit långt och sant- jag fattar mig därför kort.
Hypnotiskt tråkig, med en massa blodsplatter och elände utimellan.
Hur ofta svarar NI i telefon med alla era namn- särskilt om ni har något mysko mellannamn?

Splatter, sex, tillbakablickar och en massa mördande hit och dit utan egentlig mål och mening.

Intresset kring pseudonymen Kepler och upplösningen kring detta var mycket mer nervkittlande än denna roman.

Låt bli att läsa den.
Annars kommer en psykopat och tar dig!

Betyg 1

Köp boken på amazon.se klicka här (betald länk)

Ett golv med stympade kroppar och kroppsdelar är upptakten till en mordutredning som kommer att ledas av kriminalkommissarie Joona Linna, en mordutredning som kommer att kantas av bestialiskt våld och brutala mord. Bland vettlöst ihjälhuggna familjemedlemmar hittas nämligen, högst oväntat, sonen i familjen vid liv. Trots svåra skador överlever den illa sargade pojken mot alla odds. Det uppdagas snart att familjen i Tumba, en förort till Stockholm, består av ytterligare en familjemedlem i form av en äldre syster. Med förhoppning om att systern fortfarande är vid liv bestämmer sig Joona Linna för att ta till okonventionella metoder för att identifiera och komma mördaren på spåren innan även systern tvingas sätta livet till. Kommissarien kontaktar Erik Maria Bark, en berömd hypnotisör som använt sig av hypnos för att behandla akut trauma och chock, för att övertala honom att hypnotisera pojken. Efter viss övertalning går Erik Maria Bark motvilligt med på att hypnotisera offret trots att han för 10 år sedan lovade sig själv att aldrig mer hypnotisera. I och med detta ödesdigra beslut tar utredningen en högst oväntad vändning och fler människors liv sätts på spel.

Hypnotisören av Lars Kepler är den första kriminalromanen i en planerad serie på Albert Bonniers Förlag. Lars Kepler är ett antaget författarnamn för duon Alexander och Alexandra Ahndoril. Det författande paret använder sig av det fingerade namnet Lars Kepler för att separera det nya gemensamma författarskapet inom kriminalgenren från det egna författarskapet och tidigare publicerade romaner.

Enligt parets Ahndorils egna utsago ämnade de skriva en kriminalroman med filmiskt tempo, oväntade personer och gåtor. Det är en brokig och till viss de oväntad skara karaktärer vi möter i handlingen, allt från otrogna makar och förståndshandikappade syskon till blödarsjuka barn och tablettmissbrukande läkare. Personskildringarna består av en orgie av kärlekstörstande och missanpassade människor varav flera bär med sig traumatiska barndomsminnen som skadat dem mer eller mindre för livet. Karaktärerna känns överdrivet orealistiska och trots att de är rikligt förfulade med fel och brister upplevs de onaturligt ihåliga och det medmänskliga igenkännandet lyser med sin frånvaro.
Miljöskildringarna lyser även de med sin frånvaro. Intetsägande platser beskrivs endast i förbifarten och erbjuder inte läsaren att ta del av miljö, med undantag från hypnossessionerna där jag som läsare kan se de hypnotiserade patienternas minnesbilder som om de spelades upp på en filmduk för mitt inre.

Det uppenbara temat i berättelsen tycks vara hypnosens användbarhet, tillförlitlighet och farlighet vid sidan om teman såsom maktmissbruk, otrohet, barndom och längtan – en längtan efter kärlek, familj, tillhörighet, acceptans och läkande. Tempot i berättelsen känns stundtals forcerat och ryckligt och språket är konventionellt och kortfattat. Den torftiga stilen avbryts endast då författarna hänger sig åt svulstiga och makabra beskrivningar av tortyr, avrättningar, våldshandlingar och förruttnade lik.

Jag blev inte hypnotiserad av Hypnotisören.

Betyg 2

Spännande bok även om den stundtals var något orealistisk. Ett lite segt parti någonstans på mitten. Annars mycket genomtänkt och fängslande. Jag ser fram emot nästa bok.

Betyg 4

Den här boken var mycket spännade - men jag gillade den inte alls!

Författarna frossar i mänsklig olycka och svaghet på ett mycket obehagligt och okänsligt sätt.

Men gillar man att frossa i blod, familjetragedier, mentalsjukdom, personliga traumer, otrohet, och ologisk intrig så kanske boken kan vara värd sina nästan 600 bladvändningar.

Annars - läs något annat!

Betyg 1

Jag var nyfiken på boken och trodde att den kunde vara bra, så jag köpte den och började läsa. Det var det sämsta jag har läst på länge. Kunde inte ens läsa boken till slut.

Betyg 1

Boken var väldigt spännande.Det är alltid roligt att läsa en ny författare.Jag kan tänka mig att läsa flera av hans böcker.

Betyg 5

Köp boken på amazon.se klicka här (betald länk)

En väldigt spännande och mångsidig deckare, med intressanta karaktärer. Jag tyckte att boken var väldigt lättläst, det flöt på bra och det var inte tungt, trots att boken är tjock.

Historien ligger på flera olika nivåer, vilket gör att den inte är förutsägbar som många deckare är. Den levde upp till mina förväntningar och jag ser fram emot att läsa fortsättningen.

Betyg 5

Kunde varit bra om den hade hållt sig till historien och inte haft med en massa patetiska familje intriger som omogen svartsjuka och det klassiska, poliser som jobbar för mycket och försummar familjen. Jag orkar inte med veckorevynivån på karaktärerna och ger snart upp om det inte blir bättre.

Betyg 1

En ok bok. Försvinner snabbt ur minnet...

Betyg 3

Mycket bra svensk deckare. Som inte liknar något annat jag läst, kanske ligger det lite närmare Ajvide Lindqvist än GW Persson, men egen.
Intrigen är fantastiskt bra, den vindlar hit o dit utan att det känns konstlat -- det blir en "whodunnit" på riktigt, utan det klassiskt uppstyltade. Handlingen driver på i en svindlande fart.
Språket är bra och flyter fint. Kanske sackar romanen en aning nånstans i mitten (precis innan den grundliga tillbakablicken). Utan den osköna temposänkningen skulle jag ge "Hypnotisören" full pott.

Lite försiktigt undrar jag också om detta är ett inlägg i "psykiskt-sjuka-får-för-mycket-medicin-debatten". Ibland känns det så, som när vi får veta att den intagna på Ulleråker bara får psykofarmaka, "ingen terapi". Vad är medicinerna i så fall, om inte terapi?

Jag ser verkligen fram emot att läsa mer av Kepler.

Betyg 4

Helt okej bok om än lite seg emellanåt. Även jag reagerar på mamman, vars son är kidnappad, som mitt i sin förmodade oro skaffar sig en älskare... inte många mammor som skulle ens komma på tanken i den situationen.
Spännande är den ändå bitvis och jag håller just nu på att läsa Paganinikontraktet så jag blev inte avskräckt i alla fall.

Betyg 3

Köp boken på amazon.se klicka här (betald länk)

Detta är ännu en överreklamerad tramsroman där karaktärerna och historien är så absurda och verklighetsfrämmande att man till sist inte orkar bry sig. Slutet är så illa uttänk att jag bara skummade igenom sista kapitlet. Kändes som en dålig kopia på Da Vinci koden.
Vad som verkligen irriterar mig är alla de små bihandlingar som inte har någon bäring på huvudhandlingen. Det känns mer som om författarparet bakom "Lars Kepler" bestämt sig för att bocka av alla delar i deckarkostcirkel - lite spänning, lite mord, lite polishjälte, lite sex, lite psykopat och lite tramsigt slut.

I början försöker de också sig på ett litet författartrick. De skildrar en och samma händelse ur tre människors perspektiv. Kul, förutom att de sedan glömde bort att använda berättartekniken i resten av boken, vilket stärker mina misstankar om att författarna bestämt sig för att bocka av så många egenskaper som möjligt i debutromanen.
I en annan del av boken är huvudpersonernas son kidnappad. I denna högst tragiska stund bestämmer sig mamman för att vara otrogen.
Ute i Sundbyberg härjar ett pokemon-gäng i åldrarna 6-13 som har som affärsidé att stjäla pengar från andra barn.
Morfar är såklart pensionerad polis och drar igång en egen spaning med
skarpladdat vapen.
Listan på knasigheter kan göras hur lång som helst.

Handlingen bärs också till stora delar fram genom dialog mellan karaktärerna. Att sida upp och sida ner läsa repliker känns nästan som att läsa ett skådespelarmanus.

Boken känns som ett examensarbete från en kommunal studiecirkel.

Köp den inte. Låna den av någon om ni kan.

Betyg 2

Jag har läst en hel del svenska deckare men den här känns ny och annorlunda i handlingen. Håller dock med om vissa överdrivna scener som tyvärr sänker betyget på en annars spännande och bra bok.

Betyg 3

Egentligen är kriminalromaner inte riktigt min melodi, men den här var så mycket mer än bara poliser som jagar mördare. Spännande och oförutsägbar med en thriller-lik handling som hela tiden driver historien framåt och får en att inte vilja sluta läsa. Personporträtten var också mycket bra. Jag kunde lätt föreställa mig karaktärernas känslostämningar – varken för plumt beskrivet eller för långrandigt.

Betyg 5

Spännande!!

Betyg 3

jag håller med de flesta ovanstående påståenden om att det var flera missar i storyn till exempel där Erik (en av huvudkaraktärerna) berättade för Jonna (polisen) att en gammal patient till honom kunde vara boven och då ringer Joona sin assistent för att få fram Eriks patient från tio år tillbaka. hur visste han att det var tio och inte tretton år?????? GAAH XD
Men den var annars väldigt spännande och jag tycker det var en väldigt bra kriminalroman. Jag har inte hört gott om hans andra bok så den vågar jag mig nog inte på, och hans namn Erik Maria Bark, varför heter HAN Maria? det var lite skumt...
Den får en svag fyra iaf!

Betyg 4

Köp boken på amazon.se klicka här (betald länk)

Det här var den i särklass sämsta bok jag någonsin läst. Anledningen till att jag läst ut den var nog bara för att se hur många fler tokigheter som fanns i boken.
Förutom det som nämts ovan; Vilhelmina ligger INTE ovanför polcirkeln och att få tag på en same som inte pratar svenska kan inte varit lätt. Och hur kan polisen inte tycka det var prioriterat att hitta ett barn som mamman sett släpats ut ur lägenheten samtidigt som hon drogats så till den grad att hon nästan avled.

Efter halva boken kom jag på mig själv med att hoppa över första stycket på varje kapitel som ändå bara var tråkiga miljöbeskrivningar.

Kan inte fatta att boken över huvud taget kunde få ges ut.

Betyg 1

En välskriven thriller. Mycket våldsam men samtidigt så är det just detta som ger en bild av mycket sjuka människors hjärnor. Här ges en inblick i psykoterapins värld likväl som den hjälplöshet det bringar när terapin ger motsatt effekt. Benjamin, behandlarens son, kommer att spela en stor och avgörande roll i denna thriller.En bok väl värd att läsa om man är intresserad av människans psyke och vad det kan ställa till med.

Betyg 5

Många brister och ofta alltför orealistisk handling. Men på nåt sätt ändå ganska bra.

Betyg 3

En av de få böcker jag inte läst ut i mitt liv (jag är över 50).

Boken är fullständigt meningslös och jag har inte sympatier för en enda människa i boken, jag bryr mig till slut inte ens om huruvida huvudpersonerna överlever eller ej. Bäst hade väl kanske varit om de fått lov att dö ett par hundra sidor tidigare än slutet var.

Boken är en typisk "skrivarskola" produktion, med alldeles för många ingående beskrivningar av ovidkommande saker för att det skall bli något tempo framåt. Mitt under ett viktigt samtal i telefonen kan huvudpersonen börja fundera en lång stund på vattendroppar som droppar från kranen i köket etc.

En mängd sidospår om saker som inte har ett dugg med handlingen att göra finns också, den s.k. Hypnotisören, en patetisk man, verkar tycka att "alla andra i hela världen är dumma utom jag" och han och hans lika patetiska fru förföljs också av allt och alla.

Att den här boken sålts till "30" länder och tydligen skall bli film är en gåta större än någon av dem som finns i boken, äger författarparets föräldrar ett förlag?

Betyg 1

Jag är kluven här. Likt de flesta svenska spänningsromanerna jag läst innehåller "Hypnotisören" en del saker jag stör mig på. Till synes rationella människor agerar plötsligt irrationellt osv. Det känns liksom som om den är skriven för spänningens skull. Konstlat. Vilket är synd.

Det är ju annars en originell och intressant story. Eftersom det är en debut ger jag sammantaget godkänt.

Men hur det skall bli en sevärd film av detta förstår jag inte. Luktar flum.

Betyg 3

Köp boken på amazon.se klicka här (betald länk)

Hade till en början lite svårt för realtidsspråket Kepler använder i omgångar, kändes korthugget och ganska "uppstyckat". Men när man väl kommit in i det gick det mer naturligt att läsa.

Vet inte om jag bara läste boken väldigt snabbt, men saknar någon form av koppling mellan Josef Ek och Lydia och övriga hypnosgruppen, blev liksom två storys i en på något sätt, som som endast bands samman av att Erik Maria Bark hypnotiserat dem. Lyckades inte riktigt hitta den där kopplingen i själva storyn, men som sagt, jag kan mycket väl ha läst lite för snabbt.

En spännande bok, men lite halvhafsigt skriven ibland tycker jag.

Betyg 3

Fart, fläkt och spänning. Underhållande.
Bok nummer ett i en planerad serie om kriminalkommissarie Joona Linna.

Betyg 3

Håller fullständigt med Igreger. Sämsta bok jag läst. Kan man inte få sätta 0 i betyg?

Betyg 1

En grymt bra bok, kunde inte sluta läsa när jag väl hade börjat. Det hände någonting i varje kapitel som fängslade mig. Kan knappt vänta till filmatiseringen kommer ut! Jag rekommenderar den verkligen.

Betyg 5

En väldigt spännande bok som man inte gärna lämnar ifrån sig.

Betyg 4

Köp boken på amazon.se klicka här (betald länk)

En man, hans fru och dotter blir mördade. Sonen är illa tilltygad och chockad men kriminalkommissarie Jonna Linna vill förhöra honom för att få klarhet i vad som hänt. Jonna Linna försöker få en hypnotisör att hjälpa till vid förhöret.
Historien kändes väldigt överdriven i början, men det är korta kapitel och väldigt lättläst. Den tar sig efterhand, det är en del överraskningar och slutet är väldigt dramatiskt. Bra sommardeckare.

Betyg 4

En mkt ojämn bok, där det bitvis är så segt, att jag nästan funderar på att ge mig. Sedan tar det fart och blir riktigt, riktigt spännande. Och så håller det på. Lite krystat känns det här och där, men jag tycker ändå det är en rätt ok bok.

Betyg 3

En spännande och bra bok !

Betyg 4

Periodvis spännande, Men alldeles för lång, och nästan lite rörig. Och vissa partier är inte trovärdigt

Betyg 3

Fantastiskt att samma person blir drabbad av två helt oberoende psykopater invävda samma historia.
Att slutligen försöka rädda storryn med en orealistisk action story i slutscenerna fick mig att förbanna att jag lagt en del av min tid på sånt skit.
Det är väl actioscenerna i slutet som lockat en Holywood regisör att göra film på boken.
Den sämsta bok jag någonsin läst!

Betyg 1

Köp boken på amazon.se klicka här (betald länk)

Spännade bok som fångade en direkt. Trots att den var så lång blev den aldrig långtråkig. Hände mycket hela tiden.

Betyg 4

Mycket spännande bok, kunde knappt lägga ifrån mig boken. Inte som andra böcker, svår att förutse händelser och slutet.

Betyg 5