Mer än läsvärd roman, därför att vi får lära känna en del av Egyptens historia. Yacoubians hus ligger i Kairos gamla västerländska stadskärna. Stadsdelen liksom huset är i förfall. Här bor nu både fattiga och rika. Genom bokens personer, som är många, ta fram papper och penna, får vi en bild av ett korrumperat statskick. Det är underhållande och lite ytligt om personerna. Men kritiken finns ju där och författaren kanske inte vågade gå längre. Världens mest sålda arabiskspråkliga roman.

Betyg 4

En intressant inblick i Kairos muslimska värld(sbild). Jus här ligger romanens stora förtjänst, eftersom de historier författaren tecknar inte riktigt räcker till. De är precis intresseväckande nog, men han briljerar inte som berättare. Något saknas, kanske lever inte karaktärerna riktigt, de uppfattas mer som arketyper (och är kanske så menade).

Betyg 3

I ett hus i Kairo finns många olika människor. En vaktmästarson med mycket bra betyg får erfara att detta inte räcker. Det är faderns arbete som har störst betydelse. En vaktmästarson ska inte försöka förhäva sig över de med mer betydande föräldrar.

Samhällsbilden i Egypten är korrupt och många är missnöjda. Men den som vågar säga något riskerar misshandel och tortyr.

Det finns många som studerat i Europa och upptäckt att det finns ett friare samhälle. De flesta vill inte återvända till Egypten efter detta.

I Egypten finns ultrareligiösa grupper som vill strida för Islam och som vill offra sig själv i striden. Men de flesta andra tänjer på Koranen och tolkar den på det sätt som gynnar dem själva.
Homosexualitet, sprit och vattenpipor flödar genom hela berättelsen. Många vill leva europeiskt och klär sig i europeiska kläder.

Det var intressant att ta del av denna roman. Den ger en del inblick i islam och muslimskt tänkande genom de människoöden som skildras.

Betyg 3

Mitt i centrala Kairo ligger Yacoubians hus, byggt av affärsmannen med samma namn i mitten av 1930-talet. Från att ha varit en bostad för överklassen bor där nu folk av alla slag och på taket finner vi de allra fattigaste, i plåtskjul och tält. Vi får följa några boende och deras liv i nutidens Egypten innan den arabiska våren, några rika och några fattiga.
Det är ingen vacker bild av det samtida Egypten som författaren målar upp i denna samhällskritiska roman. Klasskillnader, korruption och kvinnoförtryck lever sida vid sida med religiös extremism. Hyckleriet frodas, de rika citerar Koranen men super sig fulla och utnyttjar fattiga kvinnor - som i sin tur lär sig att utnyttja sin kropp och kåta män för egen vinning. Romanen är ovanligt frispråkig för att komma från tredje världen och betonar sexualitetens starka kraft. Men främst är den en ironisk skröna över mänsklig svaghet, parallellt med en skildring över hur extremism och fanatism får sin näring av klasskillnader och förtryck.

Betyg 3