Läste nyligen Jesper Ersgårds "Ut kom vargarna", eller läste är kanske inte riktigt ärligt för efter en rad brutala övergrepp, mord, våldtäkter beskrivit i detalj skummade jag mej igenom till slutet. Det är inte så att jag är känslig, utan det som stör mej är frosseriet i blod, hjärnsubstans, krossade näsor och ben, uppskurna kroppsdelar. Sensationellt våld. Porträttet av en rättrådig polis som faller och själv blir våldsam har inte samma djup som t ex i ”Crash” och kan inte hålla storyn uppe.
Det blir rätt och slätt mycket våld för våldets skull. Personerna i storyn engagerar en inte. Varför ska man bry mej om dessa hel och halv psykopater som skär upp varandra och alla andra som kommer i vägen i sin iver att hämnas. Det verkar inte finnas någon finess eller tanke bakom, bara det grova våldet i sej.
Bokdebutant-Maria