Denna kortroman var riktigt intressant att läsa. Kanske framför allt därför att den enligt baksidestexten introducerar vampyrgestalten i världslitteraturen. Jag är säkert inte den ende som sett Dracula av irländaren Bram Stoker som originalet i vampyrgenren, men Stokers landsman Sheridan Le Fanu var före. Carmilla kom ut 1872, medan Dracula inte publicerades förrän 1897, alltså ett kvartssekel senare. (Vampyrtemat har även funnits i andra, tidiga, litterära verk, men utan att dessa har nått samma ryktbarhet.)
I den svenska utgåvan från 2015 har översättaren Charlotte Hjukström skrivit ett intressant efterord. Där lägger hon dels en feministisk aspekt på Carmilla, dels framhåller hon att det går att tolka det som att det finns en lesbisk dragning mellan Carmilla och Laura. Stokers verk kan då ses som ett svar på detta, genom att en kvinnlig vampyr blir besegrad med manliga maktmedel och det patriarkala ordningen blir återställd.
Jag kan inte bedöma om detta stämmer. Oaktat hur man vill tolka boken är den intressant att läsa. En klassisk vampyrhistoria publicerad 25 år före Stokers Dracula. Är man intresserad av skräckhistorier är Carmilla en klassiker som måste läsas.