Eva Dozzi Jävla John
Jävla John är Eva Dozzis debutroman. Eva är född 1957 i Stockholm. Hon har tidigare arbetat som bl. a musiker och sångerska, som radio- och TV-presentatör. Hon har även varit programproducent på Sveriges radio.

År 1963 är ett engelskt popband på sitt första Sverigebesök. På hotellet där killarna bor arbetar den långa, blonda Katja. Hon studerar klassisk musik och arbetar extra på hotellet. En kväll ropar en man på engelska till henne , om hon inte kan städa upp efter en av killarna som ligger stupfull på golvet i sitt rum. Han har även spytt. Katja torkar upp. Men när hon ska gå vill killen att hon ska stanna kvar tills han mår bättre. Katja gör det, men undrar samtidigt vem killen är. Han har långt hår och smala svarta byxor. Killen blir som besatt av Katja och besöker henne ofta i hennes lägenhet.

De blir förälskade. Katja följer med till London ett tag. När hon sedan kommer hem upptäcker hon att mensen inte har kommit som den ska. Hon är med barn och pappan till barnet är inte mindre än John Lennon i The Beatles.

Detta kunde vara en helt sann historia. Jag själv tror att det finns ett mörkertal när det gäller musikerbarn i andra länder. Musiker brukar inte vara så försiktiga.

Detta är en välskriven bok om musik och kärlek. Eva beskriver John som brutal, alkoholist och knarkare. Hon framställer även honom som sjukligt svartsjuk. Aggressiv och ansvarslös.

Han bryr sig inte om sin son Julian som han med sin fru Cyntia. Inte heller är han särskilt intresserad av dottern Sarah.

Eva har gjort en ordentlig research om vilka hotell Beatles bodde på och hur de turnerade.
Eva Dozzi skriver med ett fint och lättläst språk och boken blir aldrig tråkig. Den är svårt att lägga den ifrån sig.

Betyg 4

Jag gillade den här boken stenhårt. Grymt bra intrig som skulle kunna vara hur sann som helst. Varför skule det inte finnas pop-ungar utspridda överallt.? Även i Sweden? Jag tycker Dozzi har lyckats med en bedrift, dels att få det att smaka så mycket sextiotal (som jag tror att det var, hehe) och att få storyn trovärdig. Och så är den skitkul!

Betyg 5

Otroligt bra bok! Slagfärdig humor, brutal sanning och, det bästa såklart; The Beatles!
Eva Dozzi har lyckats riktigt bra med denna underbara bok om en underbar, men ändå sjuk, man.

Betyg 5

Jävla John blev en överraskning, jag hade inga höga förväntningar men det visade sig vara riktigt bra bok. En påhittad historia men man glömmer det lätt eftersom den är så trovärdig, och John Lennon med alla sina komplexa fel och brister känns äkta och mänsklig. Boken är lättläst och man dras fort med i handlingen , redan efter några sidor var jag fast.

Betyg 4

Visste ni att John Lennon hade en svensk älskarinna, Katja, som han hade ett längre förhållande med och att de fick en dotter ihop? Och att Katja var en klassiskt skolad pianist som skrev några låtar åt Beatles och hjälpte dem med andra?
Tänkte väl det, det är inte allmänt känt...;-) Så långt är berättelsen bra, en modern skröna där åtminstone älskarinnan och barnet kunde varit sanna. Många popstjärnor har barn på bygden, fler än ens de själva vet. Bra är också skildringen av Beatles´ tidigare år strax innan och under genombrottet och den påföljande hysterin. Hur de levde utanför scenen och frustrationen i att inte kunna röra sig fritt. Och hur en begåvad och självständig kvinna ger upp allt för att bli hålldam i London och det utan att ens lyckas intala sig själv att hon en dag kommer att bli fru Lennon. Men sen orkar inte Dozzi hålla stånd längre utan svävar ut i närmast farssrtade scener i sin iver att svartmåla John. Katja är ett offer och alla män är kräk utom Brian Epstein som råkar vara bög... Suck, varför denna kvinnliga förkärlek för att rätta in sig i det genuspolitiska ledet?

Jag får känslan att Dozzi själv är en gammal groupie och hon beskriver musikbranschen väldigt initierat. Mycket fakta har plockats från olika biografer över beatlarna, jag känner igen en del. Så blandar hon in egna påhitt och antaganden i så hög grad att soppan till slut blir både överkokt och fadd. Att John Lennon var knarkare och alkoholist är allmänt känt, så även hans osäkerhet och sökande efter den modersgestalt han fann i Yoko. Men den psykopatiska svartsjukan har Dozzi hämtat från Cynthia Lennons biografi och exfruar är inte alltid de bästa sanningsvittnen... Det melodramatiska slutet är i nivå med en veckotidningsnovell eller en TV-såpa och sänker boken ännu ett snäpp.

Betyg 2

Köp boken på amazon.se klicka här (betald länk)