Ett grymt men fängslande stycke historia som för de flesta är tämligen okänd!.

Belgarnas och de övriga Europiska kolonisatörernas framfart i artonhundratalets Kongo är
en skakande berättelse om slavarbete, hänsynslös natur exploatering samt fruktansvärda folkmord.

En absolut läsvärd bok för ALLA historie intresserade!

Betyg 5

Än idag kan man faktiskt finna hemsidor där Kung Leopold II framställs som en stor kristen filantrop... Hans brott var värre än självaste Pol Pots och en av hans trogna vapendragare var Stanley (han med Dr Livingstone förmodar jag). Den här boken står i min hylla och jag har bara läst lite här och där i den - så hemsk är den. Det har varit lättare att läsa om boken i recensioner.
Folk fann till slut att det var konstigt att den gode kung Leopold tog hem mängder med varor från Kongo, men bara skickar soldater i retur och man såg det orimliga och fruktansvärda. Belgiens välstånd är byggt på
ett fundament av miljoner döda afrikaner.

Betyg 5

En otroligt intressant och upplysande bok. Min romantiska uppfattning om Europas "erövring" av Afrika försvann som en isbit i en kopp kaffe! Författaren berättar om ett otroligt våld och en grym förnedring av befolkningen i Kongo mellan åren 1890 och 1910. Den belgiske kungen Leopold II lyckas lägga beslag på nuvarande Kongo för egen del, och lyckades helt utarma landet. C.a 20 miljoner svarta fick sätta livet till för att Leopold behövde elfenben och gummi, som han sålde för att sen bygga groteska palats i Belgien. Skildringen är fruktansvärd, men tyvärr sann.

Betyg 5

Jag håller med alla föregående skrivare. Detta är en väldigt viktig bok. Afrika glöms hela tiden bort av västvärlden. Det är också viktigt att läsa boken eftersom det finns många som tycker att Afrikanerna har dem själva att skylla för att de är så fattigt där nu. USCH

Betyg 5

En bra och lärorik bok som skall läsas till ett skolarbete. Glad någon la den framför mig.

Betyg 5

Köp boken på amazon.se klicka här (betald länk)

En väldigt viktig bok som berör ett glömt folkmord i Kongo. Under kung Leopolds styre så plågades sex miljoner afrikaner ihjäl pga av mord, våld, svält och sjukdomar. Han tvingade afrikanerna att arbeta som slavar och om de inte arbetade tillräckligt hårt så straffades de med avhuggna händer, piskan eller livet. Författaren betonar att denna grymhet inte var något unikt för Belgiska kongo. Även fransmän. portugiser och tyskar bedrev folkmord i sina kolonier. Britterna utrotade aborginer i Australien och amerikaner bedrev folkmord i det erövrade Filippinerna.

Jag rekommenderar denna bok och det är viktigt att detta brott inte glöms bort.

Betyg 5

När jag gick på historieundervisningen under gymnasietiden talade min lärare vagt om vad som enligt honom var imperialismens största och grymmaste brott: Belgiens, eller Kung Leopolds, besittningar i Kongo. Folket tvingades tydligen leva i misär, slaveri och tortyr. Det var ett mycket kort seminarium om detta fruktansvärda ämne, men jag minns att det genast fångade mitt intresse. Varför hade jag, som ser mig själv som relativt kunnig inom historia, aldrig hört något om detta tidigare? Om det nu var ett brott mot mänskligheten, som läraren uttryckte det, varför dök han inte djupare inom ämnet? Frågorna snurrade i huvudet på mig, men precis som för alla andra föll ämnet mig tillslut i glömska. Tills nu, då jag stötte på boken: Kung Leopolds vålnad. Intresset blommade genast upp igen, äntligen kan kanske mina frågor besvaras, det skulle visa sig att jag egentligen inte hade en aning...

Till en början ställer sig Adam Hochshild ungefär samma frågor som mig. Han hade läst en liten notis i en tidning om Kongo och dess blodiga historia och frågade sig varför han aldrig hade hört något om detta tidigare. Detta gjorde att han började forska kring ämnet med boken som slutresultat.

Författaren delar upp boken i tre delar: Innan, under och efter besittningen i Kongo.
Han dyker djupt ner i Leopolds förflutna för att ta reda på hur han kunnat bli denna giriga tyrann som förstört så många människors liv. Man får bland annat reda på att Leopold var mycket duktig på att manipulera och charma andra människor, vilket gav honom ett enormt övertag när han kämpade för att ta Kongo i sin besittning.

Tillskillnad från andra kolonier i Afrika var Kongo i kungens personliga ägo, detta gjorde att han var tvungen att ta enorma lån och risker för att kunna finansiera det hela.
Men han kunde dock senare tjäna en förmögenhet på att pumpa ut alla naturresurser landet hade. Detta gjorde han genom att utnyttja lokalbefolkningen genom slaveri, för att få dem att arbeta förekom även tortyrliknande metoder samt kidnappning. Stympning av kroppsdelar tillhörde vanligheten. Allt detta beskrivs väldigt detaljrikt och man får en mycket grafisk bild om vad som föregick bakom ridåerna i Kongo. Författaren lyckas beröra en på många stadier och man mår ibland lite dåligt när man läser metoderna som användes. Denna bok är alltså inget för den känsliga.

Förutom Leopold II tas även andra inblandade upp, främst kanske den världsberömda upptäcksresaren Stanley. Man får genom andras anteckningar se hur Stanley verkligen var på sina resor och det var långt ifrån den hjälte han själv utgav sig för att vara. Det visar sig även att Stanley hade ett finger med i spelet när kung Leopold skulle lägga beslag på Kongo, dock var han som så många andra manipulerade av den giriga konungen. Författaren slänger fakta som detta mot läsaren och man förundras gång på gång av hur skicklig Leopold egentligen var på just den biten.

Adam Hochschild tar även genomgående upp de som senare skulle bli Leopolds motståndare till regimen, de som jag skulle vilja kalla för hjältarna. Det är mycket intressant att se hur den allra första människorörelsen framkommer och hur de går tillväga för att skipa rättvisa. Genom framförallt media (tidningar) lyckas man tillslut få regimen på fall. Journalisten Morel var den största motståndaren som under många år slogs i motgångar för att tillslut få världen att förstå.

Jag gillar även att författaren tar upp de som kanske inte är allra mest uppmärksammade men som spelade stora roller för att folk skulle få upp ögonen för de fruktansvärda förhållanden som fanns i Kongo. Till exempel George Washington Williams, som var den första journalisten att uttala sig negativt till regimen. Eftersom han var mörkhyad togs hans kritik inte på allvar, men utan honom kanske ingen skulle ha ställt sig frågan hur det egentligen stod till i Kongo.

Källorna till boken är i de flesta fall tagna från kolonialister eller besökare i kolonin, som antecknat vad de sett i brev, dagböcker eller böcker. Det förekommer alltså väldigt få källor från dem som verkligen var utsatta för alla hemskheter: urinvånarna.
Detta förklaras till att urinvånarna inte hade något skriftspråk och att de därför inte kunde teckna ner de fasansfulla händelserna. Även om de källor författaren använder helt klart fungerar och ger en bra bild av vad som försegick, skulle jag vilja se mer från dem som verkligen utsattes för brottet. Det finns ju alltid risk för att framförallt kolonialisterna vinklade sitt innehåll för att få sig själva att framstå i bättre dager, den risken finns inte om man tagit källor från urinvånarna.

I Kongo dog det flera miljoner människor under kung Leopold II regim. Antalet döda är svårt att fastslå men det rör sig någonstans mellan 1/3 och 50 % av Kongos befolkning, detta är alltså i fas med förintelsen i antal döda. De flesta dog i svält, tortyr och tvångsarbete. Allt för att bringa in pengar till den giriga konungen.

Kung Leopolds vålnad är en bok om girighet, grymhet och hjältemod. Det är en av de absolut bäst skrivna och mest gripande bok jag någonsin läst, trots vissa brister på framförallt källorna. Författaren lyckas fånga läsaren och han slänger ut hjärtskärande fakta som berör gång på gång. Boken blir aldrig tråkig och man känner alltid en pirrande känsla i magen om vad som skall förtäljas i nästkommande kapitel.

Mänskligheten har inte råd att låta detta fruktansvärda brott ligga och dvala i glömska. Läs kung Leopolds vålnad och försök att inte bli berörd. Du kommer inte att lyckas.

Betyg 5

Det som är mest skrämmande i den här berättelsen är att allt verkligen hänt. En kongolesisk befolkning som decimeras, plundras, torteras och bestuls på sitt land och dess tillgångar av främmande folk. Alla dessa som mest verkade vara okänsliga psykopater och som betraktade de svarta som arbetsmaskiner.
Det är direkt obehagliga scener som dukas upp och det är svårt att tänka sig att detta verkligen hände i slutet på 1800-talet och början på 1900-talet. Dokumentation och bilder talar dock sitt tydliga språk om att människor kan bli som galna när det gäller att komma över penningar och makt.

Betyg 4