Mindfulness är uppdelad i två delar. Den första behandlar hur depression fungerar och varför det är så vanligt att de som redan varit deprimerade, får återfall. Den andra delen innehåller praktiska övningar i mindfulness, som är en slags kognitiv metod för att bli medvetet uppmärksam och minska destruktivt grubbleri.

Depressioner har tendens att återkomma, det finns en latent risk för den som drabbats av depression en gång, att bli deprimerad igen. Depressionen förstärker med andra ord mönstret. Dr Kabat-Zinn har skapat en mindfullnessbaserad stressreduktion som leder till att aktivitetsmönstren i hjärnan förändras. Forskning visar att de som varit deprimerade tidigt i livet har en tendens att utveckla dåligt självförtroende och självkritik. De flesta människor har svårt att skaka av sig jobbiga händelser från det förflutna. Även om en depression för de flesta av oss, börjar med en personlig tragedi eller en annan drastisk förändring i vårt liv är det vanligt att de som upplevt depression under uppväxten tenderar reagera depressivt utan någon ny traumatisk förlust. Somliga tycks vara disponerade att reagera depressivt att även vardagliga problem utlöser depression.

Om vi reagerar på våra känslor genom att ge upp aktiviteter som vanligtvis stimulerar oss förstärker vi de negativa mönstren. Depressionens anatomi innehåller fyra dimensioner, genom vilka vi kan förstå depressionen, dessa dimensioner är, känslor, tankar, kroppsförnimmelser och beteenden. Författarna pratar om känslornas ABC. A representerar situationens fakta, B vår egen tolkning av situationen och C vår reaktion. När vi tror att situationen som sådan A, gett upphov till våra reaktioner C, hoppar vi ofta över B, det faktum att vi tolkar situationen och att tolkningen ger upphov till vår känslomässiga och fysiska reaktion av situationen. Det är just detta som Cullberg-Weston diskuterar även om hennes förklaring är synnerligen flummig. Våra reaktioner får följder eftersom vi tenderar att välja ut den mest negativa tolkningen och brodera vidare på detta. Vi mobiliserar all negativ propaganda vi kan uppbåda som ammunition och vi bombarderar oss själva med den. Eftersom igenkänningsfaktorn i kritiken är hög, tar vi den för sanning. Men det är vår egen kritik som vi uttrycker och det är ju inte så konstigt att den verkar realistisk, eftersom ingen känner mig, så bra som jag själv. Detta innebär att vi utkämpar ett krig mot våra egna känslor och oss själva. Ett krig mot sig själv kan man aldrig vinna.


En depression leder lätt till fysiska störningar, sömnbrist, matsmältningsproblem och energibrist. Kroppsförändringar vid depression kan få djupgående effekter på hur vi känner oss och vad vi tänker om oss själva. Evolutionen har lämnat oss i arv en kropp som gör sig kampberedd när den uppfattar en fara i närheten. När en negativ tanke eller bild uppstår inom oss utlöses en allmän alarmberedskap i kroppen som gör sig spänd och redo för handling. Eftersom de känslor som följer på kampberedskap är obehagliga förhåller vi oss ofta avvisande till våra kroppssignaler och hoppas att de ska upphöra av sig själv. Detta leder med all trolighet till mer undvikande beteende och mer spänningar. Depressionen börjar påverka den fjärde aspekten i våra liv, beteendet. För den deprimerade tycks det vara en logisk strategi att avstå nöjen till förmån för viktigare saker, som jobb. Om man avstår det som får en att må bra, kommer man må sämre, vilket skapar en situation där vi har ännu svårare att ta oss ur depressionen. Förloppet kan beskrivas som en utmattningstratt och de nedåtgående spiralerna utlöses av små händelser, vilket får oss att känna oss maktlösa inför våra egna känslor. För att hantera maktlösheten försöker vi lösa problemet som vi brukar, genom att intellektuellt ifrågasätta våra känslor och kroppens signaler. Trots att känslor sällan varar längre än några sekunder, tenderar vi hålla kvar i känslan för att granska den, vilket leder till att vi reagerar känslomässigt på våra känslor. Vi blir ledsna över att vara ledsna. Denna typ av grubbleri försöker med rationellt tänk lösa emotionella problem och det är fel verktyg för ändamålet . Snarast mår vi ännu sämre av att göra våra egna känslor till fienden och utkämpa kriget i oss själva. Speciellt eftersom vårt medvetande inte slutar sända signalerna förrän vi löst situationen.


Våra känslor fungerar som en inre kontext, sinnestämningar kan alltså utlösa minnen. Om man haft en uppväxt med erfarenheter av att inte duga, är det sannolikt att tankemönstren som gjorde oss deprimerade då, reaktiveras av känslor i nuet. Vad som sker när man medvetandegörs om detta är att nedstämdhets känslorna förvärras och att det rationella tänket driver en djupare in i en föreställning om att man kan ställa allting till rätta om man tänker rätt.

Man kan inte förändra att minnen väcker kritiska tankegångar vid liv, när vi känner oss olyckliga. Men Mindfulness handlar om vad man gör därefter. Vanligtvis när vi tänker rationellt har vi en målbild och utgår från nuet. Vi justerar våra handlingar för att diskrepensen mellan målet och nuet ska minska. Mindfulness däremot handlar om förmågan att vara medvetet och uppmärksamt närvarande i nuet. Varande genererar helt annan kunskap än görande. I mindfulness lär vi oss koppla bort autopiloten i våra huvuden och sluta värdera våra känslor till förmån för observation. Mindfulness handlar om att bli medveten om när och varför vi låser oss och betrakta våra känslor som budbärare inte fiender.


Denna bok innehåller en plan för tolv veckor med olika övningar för att träna upp mindfulness. En typisk övning kan vara att äta ett russin med full uppmärksamhet. Alla sinnesförnimmelser ska användas för att ge en ny upplevelse av att äta i nuet. Det var svårt att recensera den andra hälften av boken som innehåller övningarna, eftersom jag inte kände att jag hade tid att gå igenom tolv-stegsprogrammet. Dock kändes boken så inspirerande att lämnade tillbaka biblioteksboken och köpte en egen bara någon vecka efter första genomläsningen. Jag upplevde att författarna försökte omsätta teorin om mindfulness i praktiken, till skillnad från t. ex Cullberg-Weston som pratar om ungefär samma saker, men utan att använda någon faktisk bakgrundsinformation. Jag gav denna bok en femma i betyg och längtar tills jag får tid att påbörja programmet och se om det kan hjälpa mig att fokusera mer på nuet. Flera övningar har jag redan nu provat när ångesten kommit över mig - och de flesta dämpar den allra värsta oron. Framför allt är det skönt med författare som tar ångest på allvar, och som ser att ett identifierande av problemet inte behöver betyda att problemet löser sig.

Betyg 5