För den som gillar hårdkokta, råbarkade machohjältar är det idag mer naturligt att läsa Raymond Chandler eller Hemingway än att läsa de isländska sagorna. Detta är lite synd, eftersom dessa ganska ofta har en drastisk humor som lättar upp. Och även de moderna författare som har gett sig in i genren lyckas uppamma just humorn. Eric Linklaters Männen från Ness skildrar ett antal män från Orkney-öarna. De är som regel inte roade av att sitta hemma och sköta sin jord, utan dras obevekligen ut för att söka äventyr och rov samtidigt som de måste skydda sina hemöar från andra vikingar ute i samma ärende. Man slåss frejdigt med vem som helst och målet med livet är att bli den största tuppen på gödselstacken innan man faller ärorikt i strid. Mord, mordbrand och våldtäkter är vardagsmat.
Det låter som en tung bok, men ingenting kunde vara mer fel. De hårdföra huvudpersonerna, det lakoniska språket och författarens medvetet arkaiska stil gör en ganska festlig roman i lite samma stil som Röde Orm. Men Linklater, själv f ö bördig från Orkney, hade inte varit Linklater om det inte hade funnits ett stråk av svartsyn i boken. Nå, läsvärt och underhållande och gruvligt är det likväl.
En liten kuriosadetalj är att ordet vikingar genomgående används synonymt med rövare, främst från Norge. Männe från Ness kallar inte sig själva vikingar, och det är inte positivt laddat om man uttrycker det milt. Vilket var lite överraskande.