Att allt detta händer i ett bostadsområde under ett år är osannolikt. Det är också osannolikt, tycker jag, att det är så mycket interaktioner familjer emellan i ett och samma område. Det irriterar mig lite. Men jag kan ha fel.
Sem-Sandberg stötte jag första gången på i romanen "Theres". Då begrep jag mig inte alls på hans sätt att skriva. Och det tog lång tid innan jag begrep hur "Härifrån till Allmänningen" var konstruerad. Men till slut dyrkade jag upp den, och då måste jag tillstå att det är snyggt upplagt, faktiskt. Vissa delar är riktigt bra, men alltför långa bitar blir... sömnpiller. Han drar i så många trådar. Kanske skulle han låtit någon vara odragen, så att han hade kraft kvar att dra ut några andra hela vägen?
Jag vet inte om jag skulle våga rekommendera den till någon eller ej.