När Ida fyllt sju år och går andra terminen i riktiga skolan händer något mycket förbryllande. Farfar, som i alla år varit hennes bästa vän, tycks vara på väg att glömma bort att hon finns. Det är t ex mycket sällan som han har tid att hämta henne på lördagarna numera. De brukade gå på museum, äta våfflor och hitta på allt möjligt roligt. Allt mera sällan ber han henne komma hem till Rörstrandsgatan för att hjälpa till, skoja och sällskapa. Ida måste ta itu med det här med farfar. Men hur? Och när?