Jan Stenmark skämmer bort sin läsare med komik, konst och filosofi på en gång. Genom sina bilder och påhitt vänder han ut och in på hur vi trodde det var och visar oss hur det heller inte är. ”En bild säger mer än tusen ord” känns som ett meningslöst ordspråk i Stenmarksammanhang då hans bilder gör en helt mållös.
Med sina karaktäristiska kollagestil presenterar han tankar som är antingen galna, genialiska, meningslösa eller komiska. Ibland är de allt på en gång, ibland bara något. Men man vet aldrig när och vilket – så man stannar alltid upp och tänker. ”Vad sjutton menar han?” Ibland förstår man direkt och blir förtjust över hur människan tänker. Ibland får man själv tänka ett tag. Och en del bilder går jag fortfarande och funderar på om de alls har någon mening – eller om det bara är jag som inte upptäckt den än.
”In och ut genom dörrar och fönster” är en av de bättre Stenmarkalbumen och lämnar mig inte besviken. En bildserie som stannar kvar, som jag inte riktigt förstått, men som fick mig att gapskratta var den nyinflyttade mannen som knackar på hos sin granne och säger ”Jag är er nya granne”. Grannen tittar genom gluggen och frågar: ”Jaha, och?” Mannen i trapphuset stirrar in genom fiskögat och säger med ett galet leende: ”Men det är påsk och jag har gjort ägg.” Jag förstår inte! Men jag älskar det!