Carl Lewis sprang hundra meter på 9,86 sekunder. Precis så lång tid tog det för Aleksandars farfar att dö. Farfar flämtade och Carl slängde upp armarna i luften och kastade en amerikansk flagga över axlarna.
Hur upplever ett barn krigets fasor? På ett väldigt speciellt sätt om man får tro Aleksandar, berättaren i Farfar upp i graven. Med hjälp av dråpliga och fragmentariska minnesbilder försöker han återskapa livet i Visegrad, byn hans familj tvingades lämna när pansarvagnarna dånade in.
Familjen hamnar i det bättre Tyskland där "en vägg fallit omkull" och det numera bara finns det sämre Tyskland. I sitt nya hemland sliter Aleksandar med tyska glosor och skriver brev till sin älskade Asija som blev kvar i Bosnien. Frågan är om han någonsin återser henne och om han kan förlåta Carl Lewis för att ha tagit livet av hans farfar.