Förmodligen har det gått alldeles för lång tid sedan jag läste Schicklers Kyssar på Manhattan. Jag var yngre, hade inte läst så mycket i genren (ja ni vet, den här "Atkinson surrealistik-humoristiska") - och kanske var också debuten bättre? Jag hoppas nästan det, för jag minns att jag verkligen gillade den.
Därför har jag länge tänkt läsa uppföljaren och hittade den häromveckan i en 10:- låda på Willys. Förstår nästan varför den hamnat här... Visst, det är fantasifullt och målande, en galen roadtrip med udda personligheter som man i alla fall i början känner har ett visst djupt. Men jag tröttnar långt innan den korta boken är slut. Underliga historier med speciella personer KAN ju vara både fascinerande och underhållanden, men jag bryr mig helt enkelt inte. Och Schicklers språk ger verkligen inget extra. Borde kanske läst på originalspråk? Eller helt enkelt struntat i det och levt på det positiva minnet av föregångaren?