All marknadsföring som jag stött på för den här boken har givit vid handen att det skulle vara ett initierat porträtt av John Lennon, gjort av hans första fru, Cynthia. Även Cynthia Lennons förord ger detta intryck. Men under hand står det klart att det är en självbiografi, i vilken John tillåts blio en viktig, men perifer, figur.
Och vem är jag att klaga? Varför skulle Cynthia inte få skriva sin egen biografi? Och varför skulle jag förvänta mig en någort annat?
Hm. Cynthia har gjort något som hon själv fördömer, nämligen slagit mynt av John Lennnons namn.
Men visst blir det bitvis intressant. Fast jag saknar analysen av Johns handlande (utom i relationen med henne - där gillar hon att analysera). Jag är inte tillräckligt intresserad av hur relationer - äktenskap - kan komma till och underhållas och brytas för att Cynthias alltför ofta skvallriga stil skall beröra mig. Och hennes överbeskyddande roll gentemot Julian Lennon (deras gemensamma son) blir framstår ibland som så sentimental att jag blir generad.
Jag vet inte riktigt om jag tycker att man ska läsa "John". Möjligen om man är intresserad av hur det är att vara gift med en kreativ konstnär som är en av världens mest kända män. Inte om man är intresserad av konstänren i fråga och vad som driver honom.