”Jane Austen” en biografi av Carol Shields, 2001.

Carol Shields var en kanadensisk författare och bland annat professor vid University of Ottawa. Hennes internationella genombrott fick hon med ”Stendagböckerna”

Det här är en av de biografier som skrivits om Jane Austen. Den har kritiserats för att vara för spekulerande. Men varför ska man inte få spekulera, kan någon med säkerhet återge en person som varit död i över 200 år. Vi som läser Jane Austen och älskar hennes romaner, vill gärna lära känna henne. Kanske för att hennes egen karaktär är så mystisk. Hennes romanfigurer har så många olika karaktärer, och vissa karaktärer återkommer i flera romaner fast under olika skepnader. Någon kan säkert stämma in på henne själv. Familjen Austen var litteraturintresserade. Det var högläsning på kvällarna ur faderns bibliotek, och det var troligen Jane som läste. Som hennes bror Henry beskriver hennes läsning, ”Hon läste högt på ett synnerligen tilltalande och verkningsfullt sätt”.

Jane föddes 1775 i Hampshire, hon var näst yngst av åtta barn. Jane hade en syster, resten var bröder. Bröderna tog sig ut i livet, men Jane och Cassandra förblev hemma vid sina föräldrar. Man tror att Jane fick två giftaserbjudanden men ett avstyrdes av släktingar till mannen, och ett tackade hon ja till, men ångrade sig dagen efter.

Cassandra var förlovad och skulle gifta sig, men hennes fästman omkom. Man tror att systrarna stod varandra nära. Cassandra lär ha kallat Jane för ”Solen i mitt liv, som förgyller varje nöje, som lindrar var sorg”.

Det fanns en bror som var handikappad och som placerades i fosterhem, honom nämner Jane aldrig. Däremot nämner hon desto mer sin älsklingsbror Henry, ”Åh en sådan Henry!” Hjälplös, svag, konturslös. Levde ett njutningslystet liv, gifte sig med kvinnan han älskade, var intresserad av litteratur. Han agerade agent till Jane och var stolt över henne.

Carol Shields skriver att, genom antydningar och antaganden kan vi tolka Austens romaner. Hon är ett intelligent vittne till en värld stadd i omvandling. Hon skildrade med både skärpa och värme, livet i den engelska medel och överklassen. Jane levde sitt korta liv i relativ avskildhet, men hennes romaner visar att hon var medborgare i, och iakttagare av, en långt större värld. Vi måste komma ihåg att det sena sjuttonhundratalets tänkande inte gick i samma banor som vårt tänkande i dag. Då förstår man också att det inte var så vanligt att kvinnor gav ut romaner och att Jane inte använde sitt riktiga namn.

Hur uppstår konst ur lera? Skriver Carol i sin biografi. En kyrkoherdes självlärda dotter, nästan begravd i det lantliga Hampshire. Vem var hon egentligen? Många av de brev som Jane skrev till sin syster Cassandra förstördes efter hennes död av Cassandra. Det har spekulerats varför hon gjorde det, var hon rädd att bilden av Jane skulle förstöras?

Det verkar som om Jane blev stöttad och uppmuntrad av sin familj. Hon fick en anteckningsbok av sin far att skriva i, han hade försett den med en titel.”En mycket ung dams fantasifulla utgjutelser i form av berättelser i en fullständigt ny stil”. Och hennes bror Henry som själv skrev, stöttade henne och hjälpte henne att ta kontakt med förlagen och lånade henne pengar. Hennes syster Cassandra var hennes kritiker, som läste och kommenterade det Jane skrev. Jane sparade sina manuskript och pillade på dem i det oändliga.

Shields skriver att Jane antagligen dog av bröstcancer den 24 juli 1817. Systern Cassandra slöt hennes ögon. Vid begravningen som var en anspråkslös ceremoni deltog tre av bröderna och några manliga släktingar. Kvinnor deltog i allmänhet inte vid begravningar, eftersom deras sorg kunde bli obehärskad. Kvinnorna på Austins tid var till synes missgynnade, men i hennes romaner hade de en osynlig makt.

Det här är en intressant biografi med många egna funderingar från Shields sida, men även fakta. En biografi som hon rekommenderar är Sylvia Townsend Warners (Jane Austin 1951).

En fördel för att tillgodogöra sig den här biografin är väl kanske att man läst några av Janes romaner, om inte så får man kanske lust att göra det.

Betyg 3