Frankensteins faster

Mätarna på kontrollpanelen gav våldsamma utslag, det var dags att hissa upp bordet med Monstret: med ett skärande gnissel och rassel steg det till väders i sina fyra kedjor. Upp genom laboratoriet gled Monstret, och fastern som stått vid fotändan såg sulorna på hans stora pläxor stiga allt högre, belysta av det flackande skenet...

Tunna stråk av dimma låg i snåren. Som vadande i vit rök kom varulven mot henne, den raggiga överkroppen hukade sig till språng, det gurglade under den svarta nosen, hörntänderna i underkäken glimmade.
"Såja. Kan du räcka vacker tass åt faster?"
Det var i djärvaste laget, hon var medveten om det...

Dracula tog ett steg närmare. Det gnistrade i hans svarta ögon av en dödlig passion.
"Fru Frankenstein, man har sagt mej att ni var en äldre dam. Men i mitt tycke är ni en ovanligt blodfull kvinna..."

Ur "Frankensteins faster", ett fasansfullt påhitt som berättar vad som hände när doktor Henry Frankensteins orädda faster bestämde sig för att flytta in i den gamla borgen och ställa allting tillrätta igen.

Medelbetyg: 4 (1 röster)