En stor bok (foliant) med massor av granna bilder av Mårbacka idag och på (som hon titulerades) Doktor Lagerlöfs tid.
Skriven och fotograferad med glatt humör och många goda historier.
Kul är att läsa om när hon 65 år gammal, beslutar sig för att förvandla det enkla timmerhuset Mårbacka till en pampig herrgård.
Hon anlitar den tidens störste arkitekt, I G Clason. Clason borta i Stockholm och Lagerlöf i Värmland grälar brevledes om hur huset ska se ut. Hon improviserar sig fram och struntar blankt i den tidens modetrender och huset blir till slut vad vi skåningar kallar "akava". Då har herr Clason sedan länge gett upp.
/Nyligen (våren 2008) har det skrivits om Mårbackas queer-kvaliteter (tanten var ju helt modern: feminist och queer).
Jag nöjer mig med att konstatera att ett stort hus fullt med massor av tjänstefolk och gäster och släktingar, som bara har en endaste toalett och inget badrum (trots att badrum då hunnit bli standard i HSBs hyreslägenheter i hela Sverige!) inte kan ha varit en höjdare att bo i./
Förutom att gården gick med förlust (lantbruket bar sig inte) och hon fick försörja hela sin stab med författararvodena, så plågades hon av alla brev från fansen i hela världen och från lika många tiggarbrev (Astrid Lindgren hade samma problem, men Astrid hade ingen trofast väninna som skrev svarsbreven åt henne!) så plågades hon av horderna av turister som krävde att få se henne.
Turligt nog råkade husmodern på Mårbacka likna Selma, så hon fick agera stand in på balkongen, medan Selma bakvägen smet iväg ut till sin Volvo.