Efter att inte ha läst så mycket under en tid har jag nu återvänt till bokhyllan för att botanisera. Och hittade Och. Och är en något främmande fågel i Rune Pär Olofssons produktion såvitt jag kan bedöma. Istället för att röra sig i historiska miljöer är detta en samtidsroman som egentligen handlar om religionen och religionens roll i vardagen. Boken handlar om kyrkomusikern som på väg till sin sommarstuga träffar på en skadad kvinna på vägen. Eftersom hon är så gott som naken blir han tänd på henne, men innan han hinner göra något med henne dör hon av sina skador. Han får panik och gömmer kroppen i skogen. Resten av romanen handlar om skuld, förlåtelse och försoning.

Ingen kan som Rune Pär Olofsson föra en teologisk diskussion på en så behaglig nivå och genom enkla medel visa vad han menar. Hans tolerans är något som dagens politiskt korrekta pöbelhop inte skulle kunna relatera till. Och just därför så mångfasetterad och spännande. Även om boken är bortåt fyrtio år gammal känns den påfallande aktuell.

Ska man säga något negativt är det väl att boken bara tonar bort, den slutar liksom inte. Men även detta är väl meningen skulle jag tro. En bra bok att fundera över och diskutera. Och så skulle jag bra gärna höra Rune Pär Olofsson själv prata om tro och samhälle. Det hade varit mycket intressant.

Betyg 4

Oväntat spännande och engagerande 60-tals thriller som på många sätt känns oväntat och nästan chockerande modern i vissa sexbeskrivningar. Jag gillar också de mer existentiella frågor som diskuteras i boken. Karaktärerna är bra och känns realistiska. Jag läser gärna fler böcker av Rune Pär Olofsson!
Mitt slutbetyg blir, en stark 4:a! Kan varmt rekommenderas!

Betyg 4