Nu har "Vi, de druknede" utkommit på svenska. Jag har inte läst den svenska översättningen ännu. I alla svenska tidningar har den svenska översättningen fått mycket positivt omnämnande: "Et hisnande äventyr", skriver t.ex. CITY.
I övrigt nöjer jag mig med att upprepa det jag skrev om det danska originalet:
”Vi, de druknede” av Carsten Jensen.
Det lilla samhället Marstal på Ærø mellan Fyn och Nordtyskland hade under en period fler skepp än någon annan dansk stad förutom København. Liksom några skånska och Åländska samhällen började bönder och fiskare med små enmastare för kusthandel för att sen i slutet av 1800-talet ha redden fullankrad med skonare och barker som seglade ända till Stilla Havet. Efter första världskriget tog de gyllene åren plötsligt slut, ångfartygen gjorde sitt intåg och andra städer och orter blev nya sjöfartsmetropoler.

Boken börjar dramatiskt år 1848 med en kusligt realistisk skildring av slaget vid Eckernførde, där tyskarna spränger ett danskt krigsfartyg i luften med välriktade glödande kulor. Det är sällan man läser i krigsskildringar om dofterna av blod och bajs. I krig skiter soldaterna på sig av spänning och när deras magar slits sönder av projektiler. Det är en av de mest realistiska krigsskildringar jag nånsin läst och den får en komisk knorr mitt i eländet av att matrosen Laurids kastas av explosionen så högt, att han får se Sankte Pers arsle – efter det blir Laurids inte sig själv igen.
Här skildras den sadistiske byskole-läraren som börjar dagen med att banka skiten av eleverna. Även detta bygger på verklighet, läraren i Marstal var i verkligheten ännu värre.
Till slut när skolårens hemskheter är över, mönstrar grabbarna på skutorna. Men här är de längst ner i hierakin och de drabbas av samma sadism som i skolan.
Vi får följa sjömanssönernas upprorsförsök mot läraren (vilket leder till att de råkar elda upp halva staden) och deras äventyr och fasor på de sju haven och de fyra krigen under de hundra år som Marstal är en betydande sjöfartsstad.

Eftersom sjömännen färdas över hela världen får vi skildringar av isen och stormarna vid Newfoundland, slavskeppare i Stilla Havet, tyskarnas jakt på civila fartyg under de båda världskrigen, kylan och stuka-attackerna i Norra Ishavet, utlevelser i sex och sprit i England under Blitzen och helvetet i Londons skyddsrum.
Här skildras hur de bofasta bönderna emigrerar till Amerika, medan de allt annat än bofasta sjömännen försörjer sina fruar hemma i Marstal, och därmed paradoxalt nog blir mer trogna sin ö än bönderna. Sjömännen som tar med sig hela världen hem till sin lilla stad, men som själva finner sin grav i den salta böljan fjärran från Ærø.
Till slut blir det en kvinna, en sjömans-änka, som tar upp kampen mot det grymma havet som tagit så många liv. Och hon ger sig tusan på att bekämpa de onda vågorna, med list och smarta investeringar – för inga fler söner och äkta män ska dö och få sin grav i djupet.

Författaren, Carsten Jensen, är själv fiskar-son från Marstal och även i Sverige känd som världsreporter liknande nyss avlidne Kapuscinski. Han har genomtröskat arkiv och böcker och många av bokens märkligaste episoder har faktiskt hänt. Annat är rena skrönor, ofta är det en kombination av båda delarna. Tänk er teveserien Matador blandat med García Márquez kända roman Hundra år av ensamhet och lägg till några stänk Pirates of the Caribbean.
Det är en kollektivroman och en roman om individerna och deras hårda liv under flera generationer.

De danska recensenterna gav boken översvallande god kritik. En månad senare ångrade sig samma recensenter, för de hade blivit förförda av allt våld och sex i boken. Sjömanslivet var förr präglat av våld och ond bråd död och under de hundra år som boken skildrar var Danmark i krig tre gånger och drabbades svårt av ytterligare ett krig och tiden var våldsam; från den sadistiske läraren till andra världskrigets ubåtstorpeder. Och sexskildringar, finns det bara en av! Boken har länge legat etta på den danska bästsäljarlistan (som annars domineras av radarparet Jan Guillous och Liza Marklunds bästsäljare).
Här kan man läsa ett utdrag ur boken och om verkligheten bakom berättelsen: http://videdruknede.dk/

Boken är skriven med frejdigt humör och är spännande på varenda en av de sjuhundra sidorna. Boken har allt, äventyr, vardagsskildringar och en stor dos mänsklig klokhet.

Betyg 5

Från hänförelse till besvikelse, det är min upplevelse av denna lovordade tegelsten på 710 sidor. Det börjar så bra med ett meningslöst sjöslag 1848 mot Tyskland och aldrig har det väl skildrats så mustigt och oheroiskt. Vi fortsätter med en riktig äventyrsresa med Albert ombord. Bra aktion, en riktig grabbarnas berättelse. Betyg 5. Vi går sedan i land och fortsätter att följa Albert i hans hemstad Marstal. En socialrealistisk berättelse som är ganska bra. Betyg 4. Efter Alberts död tappar berättelsen fart och den blir tråkig. Jensen låtsas skildra kvinnor, som Klara Friis, men de blir anonyma och ointressanta. Han försöker att i romanform skildra stadens näringslivsutveckling, men det blir misslyckat. Det blir bara två i betyg för denna del. Jag slutade läsa på sidan 490. Kan inte låta bli att påstå att manliga författare ofta överskattas av vår kritikerkår och att det motsatta gäller för kvinnliga. Se bara DNs lista idag över bästa böcker utkomna sedan 1 november.

Betyg 3

Till en början långsam men det tar sig och intresset för personerna ökar. Boken har många sidor men det är den värd. Dramatik, relationer, människooöden och historia.
Boken handlar om mänsikro i eller från Marstal under över 100 års tid. Det är kig och fred och olika verdermödor och lidanden.

Betyg 4

En underbar bok som spänner över flera generationer och
berättar om livet till sjöss och på landbacken under mestadels hårda villkor för både barn och vuxna

Betyg 5

Det här är en härlig historia om sjömän. Fantastiskt spännande mansporträtt. Män som tillhörde havet. Jag gillar planen, uppbyggnaden och spåket, trots att jag nu läst den svenska översättningen, MEN kvinnoporträtten är inte lika bra, coh det blir en lång seeeg berättelse om kriget på slutet. Kanske skulle den ha vunnit på att ha delats upp på en "förkrigsdel" och en "krigsdel".

Betyg 5

Köp boken på amazon.se klicka här (betald länk)

Nä, den här tilltalade inte mig. I början absolut, men efter ett tag förlorade den sin glans. Jag har svårt att sätta fingret på vad det var som förändrades, men något var det. En klar trea dock.

Betyg 3

Ett riktigt äventyr till havs, samtidigt som man lär många individer och en hel bit historia i den lilla staden Marstal. Detta är en bok om sjömän, om livet till sjös men även om de som stannar hemma, fruarna, barnen och änkorna.
Detta är en underbar miljöskildring men även personskildring då läsaren får lära känna mycket intressanta människor.

Betyg 4

I början (de första 250 (!) sidorna) hade jag problem att få grepp om romanen. Men när den väl "landade" blev den till en sann upplevelse. Längesedan var det jag var så fascinerad av en roman. Jensens beskrivningar om livet till sjöss känns så initierade och lagom detaljerade att man verkligen "är där själv".

Om man ska kommentera historierna lite, så visst - det blir skrönor. Och skrönor går jag sällan igång på (jag RYSER när jag minns tex Kjell Johanssons "En rövarhistoria", apropås äventyr i marina kontexter), men balansen med trovärdiga skildringar är klockren.

Betyg 4