Historien fortsätter. Prästinnan Freja och hennes Tor, den enögde hövdingen Oden och den undersköna drottning Alfhild – och alla de andra hjältarna – möter oss igen. Tor seglar till Alfheim. Han är och bekymrad. Svartsoten plågar både vaner och asar. Tor måste förmå Freja att hjälpa honom. Bara hon har kraft att driva bort farsoten. Men Freja är förändrad. Hennes makt har växt sig så stark att hon ser sig själv som Gudinna. Freja vägrar att hjälpa honom. Men när bud kommer från Vanaheim tvekar hon inte. Svartsoten hotar att utplåna människorna på ön. Freja måste rädda sitt folk. Men hennes högmod gör att Mångudinnan vänder Freja ryggen. Och Idun, Frejas dotter, lockas till att överge sin mor. Utan Mångudinnan står Freja maktlös. I sin svåraste stund får hon hjälp från underjorden. Dödsgudinnan gör henne till sin och ger henne ett uppdrag: att finna Bringisgamen. Det smycke som kan ge Freja kraft att bekämpa den häxa som sänt svartsoten över asar och vaner. Freja vet inte var hon ska söka. Hon vet bara att utan Bringisgamen går både asar och vaner under. Idun är den andra delen i Johanne Hildebrandts mäktiga bronsålderstrilogi. Det är en andlöst spännande roman om urtida magi och gudar som tampas med samma livsval som vi gör idag: svek, ilska, lögner, lust och längtan.
Utdrag ur boken:
Hans dotter. Flickebarnet var ju högättat.
Vanerna räknade sin blodslinje efter modern och om Freja var hennes mor, då var drottning Åse i Vanaheim mormor. Och om inte Gefjyn klämt ur sig några ungar på sistone var tösen den enda arvtagaren till Vanaheims rikedomar. Tor log belåtet. Det var inte dåligt alls.
Svekfulla Freja, detta hade hon försökt att hålla borta från hans vetskap. Men nu hade Tiwatz skänkt Tor denna möjlighet till hämnd. Han log bistert. Inte ens hennes Gudinna kunde rädda henne nu.
Nedskrivet av Salamis