Den ena dagen är den andra lik: han arbetar på konstgalleriet till klockan fem, handlar färdiglagad mat i snabbköpet på hemvägen, sitter och läser och lyssnar på klasisk musik på kvällarna i lägenheten som han ärvde av föräldrarna.
En vinterdag kommer så en ung kvinna in i galleriet för att värma sig - hon är tunn och sliten, uppenbarligen narkoman. Som den goda människa han är bjuder Alvar på en kopp hett kaffe och växlar några ord med henne.
Om han bara anat vad detta skulle leda till ?