Där vi en gång gått är en roman om Helsingfors och människorna som bor där under 1900-talets första hälft. Det är en stad i oro, och med ständig växtvärk. Gaslyktan blir elljus, jazzen stiger iland från Amerika och den nya tidens fotografier bjuder på oväntade avklädda sensationer. Vi får möta en grupp människor, de flesta från den finlandssvenska medelklassen, men några med enklare bakgrund och andra bra mycket rikare. Vi lär känna dem som helt unga, när nationen föds, och de kastas in i strider de knappt begriper men som kommer att prägla dem för alltid. När kriget så är över tar det lång tid för dem att hitta tillbaka till jämvikt och lugn igen. Några gör det aldrig.
Utdrag ur boken:
YRSA STENIUS läser Kjell Westös stora Helsingfors-roman:
"Helsingfors, Finlands vindpinade huvudstad, vars gator och torg såg den finska nationen födas i blod och vånda och ett skallande skri av triumf, är centrum för händelserna i Kjell Westös stora episka roman Där vi en gång gått.
Staden är inte i första hand en miljö i vilken Westös fängslande berättelse utspelar sig. Den är sin egen puls och andhämtning, en rytm som dunkar i huvudpersonernas ådror och präglar deras liv med sitt eget tvång. Och framför allt är staden i denna skildring av disparata människoöden i en trasig tid ett slags sammanhållande väv, en fond som breder ut sig bakåt och framåt i tiden och ger generationerna som har gått och generationerna som ska komma en gemensam tillhörighet.
Där vi en gång gått är en klassisk roman uppbyggd kring sina huvudpersoner och ett drama: inbördeskrigets draksådd, alla kategorier: individuellt, socialt, politiskt, mänskligt. Boken griper tag i sin läsare från sidan ett och även om vissa longörer förekommer behåller den greppet till sista sidan, nummer 506.
Centralgestalterna i Kjell Westös bok utgörs av unga människor med olika familjebakgrund, som trasslas in i historiens tunga hjul när den sociala oron drar fram över Europa, när troner ramlar och revolutionen i Ryssland fäller ut ett självständigt, fattigt och förvirrat Finland, som omedelbart, vintern 1918, bryter samman i brödrakrig.
Eccu, Cedi, Henning, Lucy och många fler är barn av en förmögen bourgeoisie som fått alla överklassvärderingar med modersmjölken och som förvisso förhåller sig med något olika distans till dessa men ändå inte i sin vildaste fantasi kan föreställa sig annat än att det vita Finland är det legitima Finland.
Allu är bokens kommunistiska huvudperson, mångbegåvad men låst i sitt klasshat. Mitt emellan återfinner vi Ivar och Henriette och så runt omkring ett myller av människor som försöker finna sina liv i tjugotalets desillusionerade efterkrigstid och trettiotalets skymmande förkrigstid."