Chloé, trettiotvåårig tvåbarnsmor, älskar - eller älskade - sin man. Men han har just övergett henne för en annan. Hennes svärfar tar sig an henne och de två små flickorna över ett veckoslut på landet. Chloé upplever svärfadern som kall, sluten och patrialkalisk. Men påverkad av Chloés förtvivlan öppnar han sig för henne och berättar om de hemliga passionerna i sitt liv - hur han också älskat, och svikit.
Chloé är till en början inte särskilt intresserad av svärfaderns berättelse men så småningom berörs hon och blir både utmanad och provocerad. Det uppstår en regelrätt ordduell emellan dem och det visar sig att även en modern ung kvinna kan hysa en hel del moralism och omvända fördomar.
Genom Anna Gavaldas sedvanliga drastiska humor dras vi med in i en ung kvinnas och en gammal mans drömmar, förhoppningar, kärlekar och längtan - ömsom roade, ömsom rörda.
Utdrag ur boken:
- Jag har haft många fiender. Jag skryter inte med det, jag beklagar mig inte heller, jag struntar blankt i det. Men vänner... Personer som jag
har velat bli omtyckt av? Så få, så få... Du bland annat. Du, Chloé, för du har sån talang för livet. För du får fatt i det med dina utsträckta armar. Du rör dig, du dansar, du vet hur man ska ordna det för sig i ett hem. Du har den där underbara gåvan att kunna göra människorna omkring dig lyckliga. Du är så tillfreds, så tillfreds på den här lilla planeten...
- Det känns inte som om vi pratar om samma person...
Nedskrivet av Salamis