Den här samlingen av science fictionnoveller utkom första gången 1975, då under titeln "The Best of Henry Kuttner". Anledningen till denna nyutgåva är den bioaktuella filmen "The Last Mimzy" som baseras på historien "Mimsy Were the Borogoves" från 1943 utgiven under namnet Lewis Padgett som inte bara är en pseudonym för Henry Kuttner utan också C. L. Moore.

När jag läser novellerna märker jag flera likheter mellan dem, vilka är:
Det finns inga karaktärer att tala om, utan endast karikatyrer som fungerar som redskap för att föra handlingen vidare.
Det finns ingen utvecklad historia som har en något att säga (utom möjligtvis att det är häftigt med robotar), utan bara en utarbetad slutknorr som tydligen ska tillföra berättelsen någon slags mening.
Alla novellerna utspelar sig i framtiden (eller i nutiden som påverkas av framtiden) där det egentligen bara en sak framställs som annorlunda från idag, annars finns det ingen skillnad att tala om. Det blir på den nivån att han låter berättelsen utspela sig några år fram i tiden så att han ska kunna skriva om den nya framtidssupermixern.

I och med att det är "Mimsy Were the Borogoves" är anledningen till nyutgivningen så får det bli en sammanfattning av just den novellen:
Några miljoner år in i framtiden har en man på sin lediga tid byggt en tidsmaskin i form av en box. Boxen fyller han, utan någon speciell anledning, med sin sons gamla leksaker för att sedan skickas tillbaka i tiden. När den inte kommer tillbaka gör han ännu en tidsmaskin som även den fylls med leksaker som han också skickar.
Den ena boxen hamnar i nutid (1942) hos familjen Paradine. Sjuåriga Scott och tvååriga Emma fattar tycke för de underliga leksakerna som får dem att resonera annorlunda än tidigare. Emma och Scott verkar även kunna kommunicera på ett okänt språk. Detta oroar föräldrarna och deras vän barnpsykologen tillkallas för att ge råd. Han förstår omedelbart att leksakerna måste ha sitt ursprung i en annan dimension eller tidsålder i och med att leksakerna tycks följa en annan slags logik än vad vi är vana vid – X logiken. Ju yngre man är desto lättare har man för att förstå denna logik. Leksakerna konfiskeras, men Emma och Scott fortsätter med sina mystiska planer. Och de ser ut att vara nära att lyckas. Men någonting fattas, något som finns i den andra boxen.

Knorren i denhär berättelsen förstod jag inte hur jag skulle lista ut innan jag sökte på Wikipedia, och jag förstår inte hur man annars skulle ha fattat – såvida man inte är expert på barndikter.
En välförtjänt etta. Hoppas filmen är bättre.

Betyg 1