Jeanette växer upp tillsammans med sina tre syskon. Rose, mamman, målar tavlor. Rex, pappan, dricker och kan inte behålla ett jobb. barnen har en turbulent uppväxt. De bor korta stunder på olika ställen. Det ena fattigare och värre än det andra. Föräldrarna tycker det är viktigare att de får finna sig själv och leva som de vill, än att skaffa mat och kläder. Barnen blir ofta upp ryckta mitt i natten för att ge sig iväg pga att fadern råkat i "olycka". Föräldrarna tycker att ungar ska lämnas ifred, då blir de lyckliga och härdade till kropp som själ.
Jeannette beskriver skickligt hur syskonen invaggas i övertygelsen om att deras turbulenta liv i svåraste fattigdom bara är ett enda strålande äventyr.
Det är en eländig, gripande barndom, men också en kärleksfull uppväxt som skildras.

Betyg 5

Helt klart en av de bästa böcker jag läst! Jeannette lyckas på ett förträffligt sätt skildra sin barndom som inte kan ha varit lätt. Hon är ett riktigt maskrosbarn och jag är imponerad över hur hon nu på ett så utmärkt sätt lyckas beskriva sin uppväxt.

Betyg 5

Jeannette Walls har skrivit en underbar historia om sin karismatiska familj. Fast familjens liv är hård med många bakslag finns det ingen bitterhet i berättelsen, tvärt om lyckas familjen hitta små glädjeämnen i och det vi kallar skräp visar sig vara skatt för någon annan.
Detta hade kunnat vara en tragisk bok men istället är den varm hjärtad och visar oss hur annorlunda ett liv kan vara.

Betyg 4

Vilken misär. Till en början är boken skriven med gott mod, men halvvägs är misären så gigantisk att det är plågsamt att läsa boken. Jag avskyr föräldrarna från djupet av mitt hjärta och det är fantastiskt att tre av fyra barnen har klarat sig som vuxna. Jag blev starkt gripen av Jeannettes livshistoria, och därför får boken en trea och inte en tvåa, men jag tyckte inte om den!

Betyg 3