Det här är min första bekantskap med den isländska författaren Sjón i bokform, men hans låttexter till några av Björks låtar (bl.a "Isobel" och "Bachelorette") har jag såklart hört många, många gånger. Faktum är att läsandet av "Skugga-Baldur" fick mig att damma av några gamla skivor med Björk som jag satte på och låg och lyssnade på igår i sängen innan jag somnade. Mycket trevligt.
I alla fall: "Skugga-Baldur" som utspelar sig i det karga snöiga landskapet i en liten by på Island under det sena 1800-talet väver skickligt ihop två berättelser som flörtar med både isländsk mytologi och folksägnen. Man kan väl säga att boken är uppdelad i två delar och det är först på slutet påsen knyts ihop och man utbrister i "aha, sååå var det".
Och det är väl där problemet ligger lite i för att det inte ska bli fullpott i betyg. Trots att det är oerhört vackert och poetiskt skrivet så känns det som en något lång resa innan man kommer till slutet och de 128 sidornas två historier får sin förklaring. Men en mycket läsvärd bok ändå - gillar man som jag talande fjällrävar (!) som tar ut sin hämnd på jägaren som sköt en, då har du hittat rätt.