De senaste två dagarna har tillbringats i ett fullständigt lyckorus tack vare Diane Setterfields lysande debutroman "The Thirteenth Tale" som kom ut förra året. Jag har njutit av varje stund tillsammans med denna stämningsfulla gotiska roman som kan liknas vid en saga för vuxna - total njutning från första till sista sidan!
Handlingen i kort (för här kan inte avslöjas för mycket om den mystiska historien som Diane Setterfield berättar med dess överraskningar och vändningar):
En dag får den unga litteraturbesatta Margaret, som jobbar i sin pappas antikvariat, ett brev från den världsberömda - och mystiska, ingen vet riktigt vem hon egentligen är då hon har döljt sitt förflutna genom att berätta hundratals olika historier om sig själv för diverse journalister, alla osanna - författarinnan Vida Winter som nu som gammal och sjuk äntligen vill berätta den sanna historien om sig själv.
Margaret går skeptiskt med på att träffa henne och börjar skriva ner historien Vida berättar för henne. Vi förs hundra år tillbaka i tiden där historien tar sin början i en brittisk gotisk miljö som hämtad från Jane Eyre med kråkslott och ett fantastisk persongalleri av excentriska släktingar som bor där och inleder de galenskaper som ska leda till den stora familjehemligheten Vida Winter bär på och som hon har hållt hemlig fram tills nu.
Det är ljuvligt skrivet och man riktigt njuter av miljön Diane Setterfield målar upp och det enkla men fantastiska språket hon använder - den här boken innehåller allt från spökerier, incestuösa familjerelationer och galenskap, till några av de bästa betraktelser kring läsande och litteratur jag läst på länge.
En solklar femma!