Den handlar om Herman Schützer som var kirurg och även hovläkare under 1700-talet, han var verksam i Stockholm och på samma gång som man tycker att han var före sin tid så sitter man och slår sig för pannan och suckande säger "men det är ju DET". Det är en underbar bok som fängslar en och man har väldigt svårt att lägga den i från sig.

Herman tar sig an de svåraste fallen och det är de han får mest utbyte av, han genomför bla kejsarsnitt på dvärginna och är väl en av de allra fösta i landet som gör det. Man ryser när man läser om det snittet och tackar sin lyckliga stjärna för att det i dag finns narkos eller eda.

Man får följa hans yrkesamma liv parallelt med hans familjeliv, vilket det sistnämda rämnar fullständigt när han går upp i ett fall så han både glömmer tid och rum. Man får en inblick i hur läkare såg ner på varandra på den tiden, då var det ingen status i att vara kirurg, de var ju bara simpla fältskärare.

Betyg 5

Känns som en ganska tunn historia. Den är rätt intressant i perioder, men ingen höjdare.

Betyg 3

En mycket bra bok som är välskriven med ett underbart ålderdomligt språk som trovärdigt återspeglar tiden den utspelar sig i. Även mycket gripande, särskilt mot slutet. Schützers personporträtt är levande och verklighetstroget.

Betyg 4

En fascinerande historia som är skriven på ett mycket bra sätt, med en fläkt av 1700-talsspråk.
Det var mycket intressant att följa huvudpersonen läkarens tankar om olika patienter och se hur ett vetenskapligt tänkande börjar skymta. Roligt med någon som vågar säga emot ikonen Carl von Linné!

Dessutom måste jag påpeka att Pleijel - till skillnad från tex Carina Burman - på ett naturligt sätt i texten fogar in miljöer från 17oo-talets Stockholm. Mycket skickligt, åtminstone till och från.

Betyg 4

Inget större fel på denna roman, men den är ju så livlös och tråkig. En faktabok om kirurgins ställning på 1700-talet kan ju få vara så här trist, men inte skönlitteratur.

Betyg 2

Köp boken på amazon.se klicka här (betald länk)