Guido Knopp behandlar SS-organisationens historia och dess dåd och gärningar. Författaren betraktar de enskilda ansiktena utåt och ger korta levnadshistorier som han väver in i en helhets bild av hur det fruktade SS egentligen fungerade i det Tyska riket.
Min reaktion när jag läste denna relativt långa bok var att omedelbart ifrågasätta varför författaren inte redigerat boken. "SS ondskans redskap" är inte en bok utan en sammanställning av spridda dokument som rör SS. Boken är genomgående rörig och utan någon sammanhållande tråd.
Dessutom saknar boken ordentlig källförteckning. Författaren citerar vilt utan att hänvisa vart han får sitt material ifrån och det är en smärre dödssynd i mina ögon. Längst bak i boken finns visserligen en litteraturlista om man vill veta mer - men direkt belägg för författarens åsikter får man helt enkelt leta själv efter.
Vidare är formen direkt avskräckande. Författaren utgår inte från någon kronologisk ordning, lika lite som han utgår från någon ordning överhuvudtaget! På var och varannan sida finns bilder och text med citat från olika personer (halvt om halvt rörande det aktuella ämnet - men ibland inte), men efter en sådan sida hamnade jag genast i bryderi eftersom jag glömt bort vad jag läste sidorna dessförrinnan - så pass rörigt var det!! Jag tvingades alltså bläddra tillbaka och läsa in mig, för att sen börja läsa nästföljande text. Ofta kändes det även då som om några blad försvunnit i tomma intet. Resultatet blev en frustrerande läsupplevelse - trots att materialet egentligen är mycket intressant.
Det positiva är att boken gjort mig intresserad av att läsa mer om organisationerna underställda Hitler och framför allt personerna som stod bakom dem, som Himmler och Heydrich. Den senare figuren gjorde mig verkligen nyfiken då han syns representera den nazistiska ideal personen (till skillnad från Hitler, Göbbels och de andra grabbarna som troligen inte hade kunnat bli medlemmar i SS eftersom de såg för "icke-ariska" ut) både till lynne och till utseende. Kanske finns det en förklaring till människans ondska i den man som tycktes personifiera den
Dock kommer jag i fortsättningen söka information om detta material hos någon helt annan författare, för i min mening var denna bok en rytande men totalt meningslös papperstiger. Betyget blir en nedslående tvåa.