Det är julafton och snön gnistrar vit på gården. Hustomtefamiljen som ser till att allt fungerar på gården ser förväntansfullt fram emot grötfatet som husfolket ställer ut varje jul. Men på senare år har husfolket börjat slarva med tomtarnas gröt. Det är för att de bara tänker på jultomten nuförtiden, de glömmer helt bort de tomtar som gör den verkliga nyttan och håller gården igång.
I år glöms alltså gröten bort, och för att inte tomtefar ska bli på dåligt humör och sprida olycka över gården under det kommande året får tomtarna ta saken i egna händer.
Utdrag ur boken:
Det allvarliga, som tomtemor tänkte på nu, var att hon visste att husbonden skulle glömma att ställa ut grötfatet till tomten ikväll. Människorna hade börjat slarva med det de senaste åren. Ända sedan de började med den där jultomten. Det var liksom inte så viktigt, tyckte de nuförtiden. Inte ens barnen brydde sig om det. De tyckte att det var onödigt att ställa ut gröt till tomten när jultomten precis hade varit där. De förstod inte skillnaden mellan tomte och tomte.