Novellsamlingar är svåra, tycker jag. Så många intryck sköljer över en på kort tid. Även om det, som i "Besatt", finns någon sorts grundtema som ger en sorts enhetlig ton.

Denna novellsamling är ganska jämn. Ingen novell står ut särskult mycket från de övriga, och de är alla ganska bra. Men helt säker på något "budskap" är jag inte, men det kan väl jag ha missat i mitt traggel att överhuvudtaget ta mig igonem samlingen. Eller - trolldom, svek, vänskap... men kommer Jelloun med något nytt?

En sak värd att lyfta fram är att i novellen "Häxkärlek" sågar han Coelhos "Alkemisten". (Fast han ger den pseudonym - "Akrobaten" av paolo Colla.) Äntligen någon intellektuell som törs öppna munnen om den pekoralen!

Betyg 3