Jag har tidigare läst Fredrik Lindströms "Vad gör alla superokända människor hela dagarna" och minns nästan ingenting av den. Ingenting fastnade. Samma gäller "Jag är en sån som bara vill ligga med dig". Den har redan börjat blekna och jag läste ut den i går.
Detta är en diktsamling. Nej, förresten. Det är en samling kåserier och essäer. Nä, förresten. Det är ett hopplock av tankar och funderingar från en grunnande människa...
Jag vet inte vad det är. Formen är obestämd. Det har jag i sig inte något emot. Tvärtom är det en behållning. Men innehållet däremot känns mycket oangeläget.
Det är pretentiöst och utan substans. De vardagstankar, blandat med existensiella funderaingar, som är bokens stomme ligger på samma nivå som de dikter jag en gång hördes uppläsa av en folkhögskolas skrivarlinje. Pubertal poesi, framförd med alldeles för mycket allvar.
Fredrik Lindström är väldigt duktig på vissa saker. Andra inte.
Skriva skönlitteratur och poesi är inte en av de saker han är duktig på. Att läsa in böcker är en annan. (Se kommentar ovan om folkhögskola och uppläsning.)