Osalig väntan: – Är Sadie här nu? frågade Laura lågt.
– Nej, hon kom inte i dag, svarade Sarah och skakade på huvudet. Det är så dumt, för plötsligt försvinner hon bara.
– Som ett spöke, eller …?
– Det finns inga spöken! Och Sadie är på riktigt.
– Men det är ju bara du som har sett henne, invände Laura försiktigt.
– Det är för att jag är utvald.
Laura stirrade på sin lilla syster, som stod där med rosiga kinder och rufsigt hår.
– Utvald?
Sarah nickade.
– Det säger i alla fall Sadie…
Sadie har väntat i snart åttio år på en vän. Nu har hon funnit Sarah och hon tänker aldrig släppa taget om henne. Kan Laura rädda sin syster?