Äntligen har den tolfte boken i serien om det magiska landet Deverry kommit! Den är efterlängtad! Och inte gör den läsaren besviken heller!

I denna del tar en ny del av berättelsen sin början. Vi får möta den unge Neb, som med sin bror med undslipper hästfränderna och med hjälp av Salamander kommer till tierynens borg där han får en anställning som skrivare. Väl där möter han den jämnåriga Branna, som han genast får en ovanligt god kontakt med. De två tyr sig till varanda, och börjar ana att de inte bara har anlag för magi, utan också att de verkar känna igen varandra.

Salamander, vars förstånd är återställt, om än något sårbart, ger sig på Dallandras uppdrag in i fiendens läger för att försöka utröna hur långt Alshandradyrkarnas välde sträcker sig. Det han upptäcker är skrämmande och skakar om både Dallandra och hennes följeslagare.

I den här boken kastas vi inte mellan olika tidsperioder, utan bara mellan samtida händelser. Det är mörkare och mera ödesdiger stämning än tidigare i serien, samtidigt finns det massor av hopp och livsglädje. Personerna är kärleksfullt porträtterade, och skildringen av ungdomarnas väg mot vuxenlivet är inlevelsefull och engagerad.

Vi fick vänta länge på den här boken, men den var väl värd det! Oerhört spännande, mycket välskrivet, och fullt av drakar, mystik, magi och känslor, precis som riktigt bra fantasy ska vara! Nu hoppas jag bara att nästa del snart är på gång...

Betyg 4