De senaste åren har svensk formgivning och design blivit en viktig exportvara, och över världen sprids bilden av svenskarna som ett folk med en enhetlig smak, ett folk bestående av vackra och blonda människor som älskar ljust trä och stilfullt, enkelt glas. Men vad är det som avgör om formgivning är bra eller dålig? Varför anses en banangunga av nät vara sämre design än en stramt formgiven stol i formpressat trä? Svensk smak visar att det oftast inte handlar om bra eller dålig design, utan om vem som har makt att bestämma och sätta upp reglerna. God smak är att följa dessa regler, dålig smak är att bryta mot dem. Den Goda Smaken tillhör bara ett fåtal. Smak handlar också om män och kvinnor. I formgivningskretsar vill ingen låtsas om sambandet mellan kön och smak. Men fortfarande står män för det som har status - de rena linjerna, det stort anslagna - medan kvinnors formgivning ofta reduceras till dekorativt pyntande, vare sig det handlar om formelitens tävling Utmärkt Svensk Form eller det populära TV-programmet Äntligen hemma. Svensk smak vill visa att det finns en annan smak, andra smaker. Det finns ett annat Sverige.
Utdrag ur boken:
Att köpa samma begagnade knasprylar bara för att de är söta eller vackra och ställa dem på en virkad duk på teven är inte godkänt. Att köpa en hästensäng bara för att det ger status är inte tillåtet, inte heller dyra sportbilar eller pråliga juveler. Då har man inte kulturellt kapital. Vad och hur man shoppar visar vilken smak man har och alltså vem man är. Och koderna är mycket hemliga, systemet finns till för att stödja den maktstruktur som bygger på och är beroende av smak.