På en hed någonstans på Skivan står tre häxor och rör i en gryta. Scenariet är misstänkt likt Shakespeares i "Macbeth". En konung blir mördad, hans son jagas av den nya fursten. Pojken hamnar hos ett teateresande sällskap och växer upp till en stark och modig man, som en dag ska återta sitt kungarike.
Eftersom det här är en Terry Pratchett historia vimlar det av spetsfundigheter, kärlekskranka häxor och obskyra vidunder. Paralellerna till olika folksagor, som tidigare redan nämnt, Shakespeare med många fler formligen krälar ur boken. Och till en liten del är det roande. Till en liten större del är det förvirrande och ibland så absurt att läsa att man tröttnar. Det finns guldkorn i denna historia, men i all den kreativa kryddblandningen är det svårt att veta om det är guld eller kattguld. Se upp för litterära kärleksbett, humoristiska slagdängor och en och annan katt. Boken får en tvåa. Terry Pratchett kan bättre och "Häxkonster" är bara en parantes i hans berättelser om Skivvärlden.