Bodil tar upp vårt förhållande till tiden, hur det kan komma sig att vi upplever oss ha ont om tid när vi i själva verket lever i genomsnitt 30 000 dygn och vad vi kan göra för att ändra den känslan. Det går nämligen att få gott om tid menar Bodil Jönsson. Hon talar om styckad och ostyckad tid, ställtid, klocktid och upplevd tid, om att vara närvarande i nuet, om två fundamentalt olika svar på frågan varför ligger det ett ekollon här, varför bardomens somrar upplevdes så långa, att dagens miljöproblem kan bero på vår tidsuppfattning, sparar du verkligen tid på att ta bilen till jobbet 2 mil bort istället för att cykla? Många tankar väcks av boken som är av den typen att man återgår till den då och då, allt går inte att ta till sig på en gång, man måste växa in i den, eller som Bodil säger tankar om tid tar tid.

Betyg 4

Bodil Jönsson som är fysiker till sitt yrke har skrivit en mycket intressant och tankeväckande bok om tid. Hon skiljer dock på den tid som fysikern mäter, dvs. den som är konstruerad av människan och den som vi uppfattar spontant. Den fysiska tiden kan även betraktas som en naturlig grundlag som är upptäckt av människan. Detta då den fysiska tiden bygger på verklighetens beståndsdelar, dvs. atomer. Med den tolkningen kan man kalla denna tid för den objektiva tiden, den tid som är lika för oss alla. Den andra tidsindelningen utgår från den subjektiva uppfattningen av tid.

Författaren bygger sin filosofi på att tiden är det enda kapital vi har. Tid kan växlas till olika värden i livet såsom pengar via arbete eller fritid där vi hänger oss åt nöjen. Istället för att som ekonomen utgå från pengar som kapitalbas utgår Jönsson från tiden. Det är tiden som är guldmyntfoten vilket får mig att associera till en Internetskrift med titeln ”Alexanderhugget” som beskrev ett helt nytt skattesystem baserat på tid istället för procent av total årsinkomst.

Den upplevda tiden handlar mer om kvalitet än om kvantitet och frekvenser. Författaren menar att detta är den verkliga och naturliga tiden. Det känns i mitt tycke lite missvisande eftersom alla människor har 24 timmar tilldelade per dygn och att den tiden är som den är oavsett våra önskningar. Den upplevda tiden kan vi själva påverka men den existerar inom ramen för den verkliga.

Många känner det som att tiden går fortare och fortare trots att vi har lika mycket tid per dygn idag som för hundra år sedan. Delvis beror detta på att vi har mycket att göra. Men det har också delvis att göra med att vår tid är mer styckad nu än tidigare. Förut var sommarlovet oändligt eftersom de planerade aktiviteterna var färre då än vad de är idag. Tiden upplevdes då som ett sammanhängande sjok och saknade tydliga milstolpar.

För den som är permanent uttråkad och nedstämd kan tiden vara alltför ostyckad. Varje dag är densamma och inget nytt händer. För att då få lite mer glädje i livet kan en uppstyckning av tiden vara bra. Medan det är tvärtom för den som känner sig alltför stressad. Han eller hon behöver ett andningshål och behöver prioritera mer för att minska antalet aktiviteter i almanackan.

En annan faktor som påverkar tidsuppfattningen är ställtiden eller brist på ställtid. När människor står inför en uppgift måste de förberedas mentalt innan de kan ta sig an uppgiften på ett systematiskt sett. Det är precis som en maskin som måste kalibreras om för att producera en annan produktserie. Om man inte tar hänsyn till skillnaden genom att under en viss period verka inaktiv, men då det undermedvetna bearbetar data, ökar risken för att man kör ut sig själv. Jag har personligen märkt av detta behov av ställtid när jag står inför en skrivuppgift av något slag eller någon svår prövning av annat slag.

En annan risk är att man väljer att göra de lättare uppgifterna först, särskilt om de uppgifterna också är roliga. Därmed lastar man på sig själv ett lager av jobbiga och tråkiga uppgifter som man till slut tvingas göra i all hast när deadline närmar sig. Då uppstår perioder av mycket hög stress som vi hade kunnat undvika om vi hade planerat lite smartare.

Ett närbesläktat fenomen är att Tankar Tar Tid något som författaren och vardagsfilosofen Piet Hein förkortar till TTT. Det tar tid att skapa nya tankar, att vårda tankar och att göra sig av med gamla tankar. Ofta kommer samhällsutvecklingen att ligga före tanken. Jönsson tar i det lilla sammanhanget snabela-fenomenet som ett exempel på hur den teknologiska utvecklingen går fortare än tanken. I informationsteknologins högtid då e-mail är en av de viktigaste kommunikationskanalerna måste man fortfarande trycka på två knappar för att åstadkomma ett @, dvs. Alt. Gr. Och 2. En så viktig och ofta använd symbol bör kunna framställas med en enda knapptryckning. Hon tar också ett exempel från det stora sammanhanget eftersom det är svårast att förändra tankar som ingår i en tankeinfrastruktur. Det är inte längre basindustrin och tillverkningsindustrin som är den dominerande industrin, utan tjänste- och informationsindustrin. Dessa två industrier bygger på helt olika logiker, tillverkningsindustrin kan effektiviseras på Taylorskt vis medan tjänsteindustrin inte kan effektivisera sin verksamhet lika mycket. Det går inte att effektivisera en orkester genom att spela repertoaren dubbelt så fort som för tio år sedan.

Den nya teknologin gör också att skillnaden mellan närvaro och härvaro upplöses. Televisionen, telefonen och andra apparater som kan få det som är fjärran att verka närvarande har skapat andra villkor för människan. För hundra år sedan kunde det ta dagar innan man kunde ta sig till närmsta stad, idag blir man upprörd om tåget kommer en kvart för sent.

Denna teknologiska utveckling leder också till att tiden upplevs gå fortare. Produkter som tidigare kunde hålla flera år är nu passé efter någon månad. Detta påverkar också våra rytmer. Varje människa har en egen rytm och ibland kan två människors olika rytmer kollidera. Jag antar att detta är samma fenomen som brist på personkemi handlar om. I trafiken finns det olika rytmer i storstäder och på landsbygd. Den som kommer utifrån kan få svårt att anpassa sig efter rytmen och när man inte lyckas börjar de invanda att tuta och bråka. Kanske kan förståelsen av olika rytmer hjälpa oss att bli mer ödmjuka och förstående.

Jag rekommenderar er alla att läsa denna bok eftersom den får en att tänka till. Även om man inte köper allt som författaren torgför tvingar Jönsson en att vässa sina argument för att man har valt rätt livsstil. På andra punkter kommer man troligen fram till att man borde ändra något i sin livsstil för att höja livskvaliteten. Tid är inte pengar. Pengar är en del av tiden.

Betyg 4

De första tre kapitlarna är ganska intressanta och spännande, men sedan känns det som om Bodil bara säger mer om detsamma. Men de första tre kapitlarna får en trea.

Betyg 3