I den här boken finns de vanliga myterna om alla hennes missfall (som i själva verket var aborter) och hennes ständiga krämpor - även om det framgår att de till stor del var psykosomatiska. Boken har visserligen 255 sidor, men texten är kort och målningarna många och bra återgivna.
Trots det lilla och kompakta formatet får man en bra uppfattning om hennes måleri. Frida Kahlo målade mycket bilder av sig själv (liksom f.ö.även t.ex. Rembrandt, van Gogh och Lena Cronqvist gjorde), ofta med sin trasiga kropp som huvudmotiv. Det hade varit tjatigt, om hon inte hade gjort det så himla bra! Och om hon inte hade varit så jävla snygg (på foton är hon nästan snyggare än i målningarna) trots, eller tack vare det som bryter av: den sammanvuxna kraftiga ögonbrynen och den lilla fjuniga mustaschen och den lilla bräckliga kroppen! Men vilken intensitet och sensualism hon utstrålar. Inte konstigt att männen (och en del kvinnor) föll pladask för henne. Till ock med i sina stilleben, ofta med pumpor eller magnolior, får hon med denna intensitet! Enkelheten i hennes måleri är skenbar och hennes sätt att få färgerna att spela tillsammans eller i spännande kontrast är ur-skickligt! I min barndom var hennes man monumentalmålaren Diego Rivera, den kände. Han var raka motsatsen till Frida, kraftfull och målade kraftfulla gestalter i jätteformat (några av hans bilder kan man se på Skissernas Museum här i Lund) - Mexicos STORE målare.
Men numera vet alla vem Frida Kahlo var (inte minst tack vare filmen) och Diego Rivera är mest känd som han som var gift med Frida.
Den här boken visar också med några exempel, en av hennes mindre kända sidor: Att hon dessutom var en lysande tecknare.
Den här boken får mig att vilja veta mera om henne och framför allt mer om hennes konst.
Texten får en trea, men det fina trycket som återger hennes målningar så fint är värt en femma, så snittet blir en fyra.
SvD har en bra artikel om henne:
http://www.svd.se/dynamiskt/kultur/did_6770621.asp

Betyg 4