Hulths bok handlar om en flicka som bor i ett hus utan el och därför får ont i ögonen när hon försöker läsa i ljuset av ett stearinljus. Vi får följa flickan när hon skaffar sig en vindsnurra för att få el till huset. Tyvärr går flickans förhoppningar om intet när alla vindarna försvinner spårlöst. Flickan beger sig iväg i alla väderstreckens riktningar för att försöka hitta vinden.
I mina ögon är ideén i sig inget att hurra över. Skriver man en vuxenbok kräver förläggare genomtänkta idéer (föreställer jag mig), men i barnböcker är det tydligen helt okej att komma med fåniga och långsökta intriger. Den här boken handlar inte om läsande, den handlar om en korkad tjej som letar efter vindar istället för att sätta sig och läsa i dagsljuset. Boken är fånig och befäster bara fördomarna att barn är små vuxna som är lite mentalt störda.