De sista dygnen i Snorre Sturlassons liv. Övergiven - förrådd - av alla(?).
Klart att en roman som i tid spänner enbart över fem dagar har många tillbakablickar. Så även i "Den lilla hästen". Dessa tillbakablickar ger oss en bild av Snorre, hans livsgärning (främst som mäktig politiker - mindre som skald), hans närmaste och hur förhållandena till dem förändrats.
1200-talets Island (och Norge) var en brutal värld. Författaren lyckas absolut förmedla detta och alla mord och dråp skildras på ett osentimentalt sätt.
Men en del beskrivningar blir lite långa och tråkiga, och känns mer än en gång som utfyllnad till huvudhistorien. Det drar ner helhetsintrycket något.
Intressant bok om en människa (Snorre) som jag inte vet särskilt mycket om egentligen. Nu vet jag lite mer.