I natt läste jag alltså ut Ellery Queens "Roten till det onda". Boken utspelar sig i Hollywood där en av parterna i en juvelerarfirma blir skrämd till döds. Den kvarvarande partern blir hotad, men vägrar ta hjälp av polisen. Ellery Queen blir involverad i fallet och förälskad i hustrun till den hotade juveleraren. Han får brottas med fallets förflutna och sin egen önskan att brottas med den gifta kvinnan.

Sammantaget var denna intrig ytterst påfrestande och snar till slutsatser som genast vände upp och ner på allting. Men trots att jag brukar älska snabba vändningar blev de, i denna deckare, enbart frustrerande och ändlösa. Storyn var förvirrande, upplösningen nästan komiskt krånglig och Ellery själv var ett plågoris. Till skillnad mot de tidigare Ellery Queen böckerna som jag läst, saknas Richard Queen, Ellerys far som är kriminalare. Hans sunda och jordnära sätt att lösa fallen brukar komplettera Ellerys flärdfulla och överdrivet akademiska. Men så var det alltså inte i denna roman, varför jag blev mättad i övermått av snobbiga Ellery. Mitt slutliga omdöme av boken blev trots allt en tvåa. Den är snyggt skriven och har små detaljer som är läsvärda, men i det stora är den ganska blasé.

Betyg 2