Den tredje boken i serien om Otariklanen börjar när Shigeru och Kaede har intagit Maruyama och blivit lyckligt gifta. Detta har skett mot bättre vetande då starka krafter hellre hade sett att detta inte blivit av. Krigsherren Arai som dels blivit förolämpad av att Shigeru gick under jorden i stället för att ansluta sig till honom och dels inte blev tillfrågad om tillstånd för giftermål vill nu krossa de båda. Shigerus farbröder sitter fortfarande - och olagligt - som Otoriklanens herrar och vill gärna se Shigero död då han är ett stort hot.
Vidare har Shigeru en dödsdom från Släktet hängande över sig, då han valde att lämna dom. Sist men inte minst vill en adelsman, som hjälpte Kaede när hon hade det svårt - och tog för givet att de var trolovade, krossa dem båda för Kaedes svek. Läget är sådant att de antingen måste besegra alla sina fiender, och bli härskare över de tre rikena, eller förintas.
Boken - som egentligen skulle vara den sista i en trilogi - håller de tidigare böckernas stil nästan hela vägen ut. En ny intressant komponent introduceras genom de så kallade Främlingarna. Dessa har vit hud och säljer Eldvapen. Främlingarna får symbolisera den nya tiden där släktets mystiska magi bleknar och försvagas och Främlingarnas teknologi blir starkare och mer attraktiv. Slutet av tredje boken känns lite rumphugget och förefaller mest vara ett upplägg till de två följande böckerna.
Shanti Rooney läser även in den tredje boken i serien och gör det - om inte bra, så tillfredsställande.