Jag är så glad att jag av en slump funnit Marika Cobbold Hjörne. Det här är den andra boken som jag läser av henne och åter igen berättar hon en mycket gripande och sorglig, men samtidigt glädjande och rolig historia om den stackars dementa Selma, hennes kärlekslängtande barnbarn Amelia och dennes mor, Dagmar vars extrema renlighetsmani både är gripande och mycket underhållande. Och likt flera av Anne Tylers romaner så får man nästan fantisera ihop återstoden av berättelsen när väl boken är slut. Fick Amelia och fader Henry varandra? Jag hoppas det, men man kan ju aldrig veta! Nu vill jag läsa återstoden av Marikas böcker. Kan varmt rekommendera den här, samt En förtrollad vardag som jag omöjligt kunde lägga ifrån mig. Stark 5:a!