Ja. Man får säga att den känns annorlunda. Och det är verkligen något han vill säga, Trumbo. Men han säger det tuuuusen gånger! Det blir så övertydligt att man nästan glömmer att det faktiskt inte är så dumt att ta död på alla krigsromantiska myter.
Språket är befriande. Ibland rinner orden över sidorna, och tempot blir högt. Ibland går det lite långsammare. Det gör texten intressantare... Och det behövs, annars finns det risk att läsaren tröttnat sedan han/hon fått klart för sig vem Johnny är och vad han vill.

Betyg 3

Jag kommer ihåg att jag blev gripen av den här historien. Den påminner om Stefan Sundströms låt "heliga jungfruns Hospital" som finns på skivan "en bärs med Nefertite".

Betyg 4

Jag skulle läsa den här boken på engelskan. Den var bra, men det kunde ha varit flera ,-tecken. Meningarna var så långa att man kunde bli tvungen att läsa om dem flera gånger för att förstå.

Betyg 3

Att bli fånge i sin egen kropp, eller metaforen som Trumbo använder: att bli återinsatt i livmodern. Fy fan.

Detta är en utav de hemskaste böcker jag har läst om krigen och liksom den första rescensenten av boken är inte budskapet tydligt, utan övertydligt. Men det är det som är finessen med en bok som bör påverka alla människor, tänkare som icke-tänkare. Alla bör få se sanningen, i den här boken blir det dock utan några försköningar alls. Och då blir det exakt som krigen.

Jag förstod dock inte en sak, Joes vilja att leva när det enda man har att tillgå är en hjärna. Men Jesus hade ett budskap och om han hade begått självmord och inte blivit korsfäst, piskad, etc. hade människan inte tagit intryck. Joe blir vår tids moderna Jesus.

Betyg 4