Jag läser aldrig någon baksidestext eller recension innan jag ska läsa en bok, för att boken själv ska få tala till mig. Här fick jag. Medan jag läser den första hälften av Talking to the Death har jag ingen aning om vart boken är på väg och vad författaren vill med den här boken. Det är tråkigt, tråkigt, tråkigt. Långa avsnitt handlar om matlagning - hur tråkigt som helst! - men till och med när huvudpersonen har sex beskrivs det med lika mycket passion och romantik som en bruksanvisning. Det enda skälet till att jag fortsätter läsa boken är att författaren tillhör en av mina stora favoriter.
I andra halvan hettar det äntligen till, men det är för sent. Det vill sig inte längre. Visst blir boken engagerande och på sina stunder nervkittlande, men jag känner att jag inte har kommit huvudpersonen nära, och det gör det hela ändå rätt avslaget.
En så pass bra författare som Helen Dunmore borde ha slängt manuset till den här boken i elden.

Betyg 2