Ända sedan debuten 1957, med romanen "Vägvila", har Lars Gustafsson uppvisat en imponerande produktivitet. Bortsett ifrån ett par undantagsår har han allt sedan dess givit ut minst en bok om året; och detta inom ett så brett fält av genrer som lyrik, romaner, samhällsdebatt, essäer etcetera.
Lars Gustafsson utger i vår en ny, stor diktsamling. Den inleds med långdikten "Kubilai Khan bryter upp från Xanadu", som följs av avdelningarna Reminiscenserna, Filosofierna, Vardag och slutligen ett antal prosadikter. En tid i Xanadu är rik i ordets alla bemärkelser.
Att sova med en katt i sängen
Jag vet inte om jag tycker om katter
Hudar är mera mina djur
Hundar ljuger mera sällan
Men det är skönt att sova med katter
i sängen, någonstans nere
i fotregionen just där tårna
försiktigt kikar ut i en nattlig värld
likt väktare på muren
till en mycket gammal stad
Staden Sömn på Mörkrets Slätt.
Katten alltså på ett lämpligt avstånd
men i ett slags hemligt samförstånd
med tårna, dessa tio väktare
mot mörkret, kaos, intigheten
och det avlägsna tågets ljud.