Sibban och Lollo har varit kompisar precis hur länge som helst. De är oskiljbara, alla vet att det är Dom som är bästisar och att det inte finns en chans att komma emellan dem. Men så en dag börjar Lollo förändras. Hon tycker Sibban gör barnsliga saker och börjar hänga med andra tjejer i klassen. Långsamt puttas Sibban ut från gemenskapen. För att allt ska bli bra igen snor Sibban en liten silvernyckelring som hon ger till Lollo. Men hon blir påkommen och det känns som om hon är ensammast i världen....
Inger Frimansson är en författare som jag aldrig läst, men ständigt hört talas om i olika sammanhang. Det är ju egenligen rätt oundvikligt eftersom Frimansson tillhör Sveriges mest populära deckarförfattarinnor. Men denna bok är alltså en ungdomsbok. Den riktar sig till mellanstadie och högstadie ungdomar och handlar om utfrysning och känslan att vara ensammast i världen. Frimansson berättar historien väl, förhållandet bästisar emellan är pricksäkert beskrivet även om historien ibland känns lite banal. Det här är ingen bok som man minns. Det finns bra mycket bättre böcker som handlar om samma sak, tex Annika Thors "Sanning och Konsekvens". Men visst, som ströläsning fungerar "Svept i rosa papper" helt okej. Frimansson har koll på ungdomar, den saken är klar och hennes språk fungerar också okej. Men högre betyg än tre får den alltså inte.